Att förändra organisationer genom designkompetens

Sedan början av 2000-talet har design och estetisk kompetens setts som en viktig resurs för att skapa innovationer och nya produkter för företag och organisationer. Design thinking och service design är begrepp som kommit på modet. Men under de senaste åren har även designkompetens börjat användas på ledningsnivå för att åstadkomma nya sätt att leda och organisera. Till exempel satsar IBM på att bygga upp världens största designteam, och i Sverige köpte konsultjätten McKinsey upp designbyrån Veryday 2017. Förutom design thinking och service design talas det nu också om business design, som inbegriper att tillämpa arbetssätt och processer från designområdet på en hel organisation.

Drivkraften hos företag att ta in designers har ofta varit att man inte förstår kunden och kundupplevelsen.

– Inom designområdet finns en tradition att alltid utgå från användaren, och drivkraften hos företag att ta in designers har ofta varit att man inte förstår kunden och kundupplevelsen. Det här har tidigare handlat om att designers kan åstadkomma innovationer och nya tjänster som utgår från ett användarperspektiv, men nu börjar man även koppla det till organisatorisk förändring. Det är nytt, säger Anna Rylander Eklund lektor på Högskolan för design och konsthantverk (HDK) vid Göteborgs universitet samt forskare och projektledare för Att organisera design och designa organisationer för förändring, som är placerat på Gothenburg Research Institute.

Det här innebär en ny syn på hur design kan bidra till att skapa förändring. Idén är att specifika värderingar och praktiker från designområdet kan bidra med nya perspektiv, nya sätt att tänka som kan skapa innovationer även inom organisering och ledning. Men studier har visat att krockar och låsningar uppstår när praktiker från design ska fogas samman med andra praktiker och ofta hierarkiska företagskulturer.

Designers med en bakgrund från konstskolor har lärt sig ett experimenterande och utforskande förhållningssätt. Det är tvärt emot hur det fungerar i ett traditionellt företag.

– Designers med en bakgrund från konstskolor har lärt sig ett experimenterande och utforskande förhållningssätt. Utgångspunkten är att utveckla och använda sig själva som instrument för skapande. Man pratar om att lita på processen, vilket betyder att man startar från en utgångspunkt och sedan sätter igång och gör: skapar, skissar, målar och ser hur saker förändrar sig under vägen. Till slut kommer det ut något nytt som inte hade kunna förutsägas. Det är tvärt emot hur det fungerar i ett traditionellt företag där man börjar med en marknadsanalys, har tydliga mål, detaljerad styrning och kontroll, säger Anna Rylander Eklund.

I projektet kommer Anna Rylander Eklund tillsammans med forskarna Ulises Navarro Aguiar och Ariana Amacker undersöka vilka förutsättningar som krävs för att kunna dra nytta av kompetens och arbetssätt från design. Alltså hur låsningar och krockar kan undvikas och hanteras. De kommer att göra intervjuer och observationer i ett antal olika organisationer samt analysera tidigare studier.

– Vi kommer att titta på i vilka situationer och sammanhang som värderingar och arbetssätt från designområdet tas på allvar. Alltså när klarar organisationer av att ge den öppenhet och tillit som krävs för att låta kreativitet och utveckling blomma? Och när klarar man av att koppla an detta till större system som ofta präglas av andra kulturer med fokus på kontroll och detaljstyrning? Vi vill kunna peka på några konkreta faktorer som organisationer bör ta hänsyn till, säger Anna Rylander Eklund.

Projektet är placerat vid Gothenburg Research Institute och pågår under 2018 och 2019. Det är finansierat av Torsten Söderbergs Stiftelse.

Mer information

Läs Anna Rylander Eklunds blogginlägg om projektet på gri-bloggen.se.

Besök Business & design lab:s hemsida