Ny bok: Konstnärliga interventioner löser organisationsproblem

Konstnärliga interventioner är kanske inte något man går och tänker på varenda dag. Men varje år genomförs uppemot tusen konstnärliga interventioner bara i Sverige av en organisation med säte i Göteborg. Ulla Johansson-Sköldberg, pensionerad professor i design management vid Högskolan för konst och design och medarbetare på GRI, har gjort en djupdykning i fenomenet och har nyligen släppt en bok med titeln ”Konstnärliga interventioner i organisationer – Fallet TILLT, en föregångare i branschen”.

Vad är en konstnärlig intervention?
- Konstnärliga interventioner innebär verksamheter där konstnärer engagerar sig i världen utanför konstsfären, säger Ulla Johansson-Sköldberg. Interventionerna utgör en viktig del av samtidskonsten, samtidigt som de har ett folkbildande syfte, som innebär att göra kulturen tillgänglig för fler.
Interventionerna kan göras i t.ex. företag eller organsationer och syftet är att koppla en samhällelig eller organisatorisk utveckling till humanitära värden som miljö- och demokratifrågor eller frågor om genus och sexualitet, skriver Ulla i sin bok.

Företag och organisationer engagerar konstnärerna och finansierar interventionen i syfte att lösa något problem på arbetsplatsen.

Företag och organisationer engagerar konstnärerna och finansierar interventionen i syfte att lösa något problem på arbetsplatsen. Ulla Johansson-Sköldbergs studie utgår från organisationen TILLT, som valt sitt namn för att det handlar om att vända och vrida på saker och ändra perspektivet lite (från engelskan tilt: luta, tippa, vippa), och det är det som konsten ska göra, anser Ulla.

Varför valde du att studera just TILLT?
- TILLT har världens största erfarenhetsbank av konstnärliga interventioner. De har ett hundratal interventioner som är ett år eller längre och ett tusental kortare interventioner. Dessutom har de en lång historia, berättar Ulla Johansson-Sköldberg. I boken beskriver jag dess 100-åriga och dess 15-åriga historia. Namnet TILLT har funnits sedan 2009, men redan 1910 skapades grunden i ”Skådebanan”, som var ett teaterföretag med folkbildningssyfte, och där bland annat August Strindberg var aktiv. Men den som först fick upp ögonen för organisationen var min dåvarande doktorand, Marcus Jahnke, som i sin avhandling, Meaning in the making, studerar hur designers kan medverka till innovationer inom företag och samhälle.

Exempel på två interventioner

Hur kan då en intervention gå till?
I boken beskrivs några projekt ingående. I det ena fallet var det ett företag som fört samman två divisioner från olika orter och med olika företagskulturer till en fysisk plats. Problemet bestod i att det inte fanns någon kommunikation mellan de båda avdelningarna och det fanns en upplevelse av konkurrens mellan dem. Den skådespelare som fick i uppgift att genomföra interventionen ägnade först ett par månader åt att undersöka miljön. Hon studerade produkternas och arbetarnas rörelser och fick en bild av ett scengolv, där produkterna rörde sig mellan avdelningarna, medan människorna rörde sig i små cirklar kring sin egen arbetsstation. Uppgiften för henne blev då att få arbetarna att ”passera tröskeln” och röra sig över hela fabriken. För detta ändamål fick arbetarna kameror och inspelningsutrustning och uppgiften att – på arbetstid – dokumentera arbetet ”på den andra sidan”. Det gav en naturlig möjlighet för samtal, ett intresse för vad som försiggick på den gemensamma arbetsplatsen och en förståelse för de andras arbetssituation.

Den första aktiviteten var att placera en vävstol på den plats där personalen vistades mest och uppmana dem att väva med överblivet material, när de fick en stund över.

Ett annat projekt genomfördes på akutmottagningen på ett sjukhus, där personalomsättningen var stor, arbetsklimatet dåligt och ryktet skamfilat. Den konstnär som tog sig an uppdraget initierade två aktiviteter. Den första var att placera en vävstol på den plats där personalen vistades mest och uppmana dem att väva med överblivet material, när de fick en stund över. Materialet kunde vara söndertuggade journaler, kanyler, plasthandskar med mera, och aktiviteten innebar, som Ulla skriver, ”att göra något gemensamt och skapa ett poetiskt avtryck av den flyktiga verkligheten”. Den andra aktiviteten innebar att iaktta sin egen arbetsplats genom att ligga på en bår och reflektera över det man såg, hörde, tänkte och kände. Resultatet av detta projekt blev att akutmottagningen gick från att ha varit en arbetsplats som skulle stängas till att två år senare vinna pris som årets bästa arbetsplats i regionen.

En slutsats som Ulla drar av de båda projekten är att det är avgörande för ett lyckat resultat att medarbetarna blir aktivt engagerade samt att konstnären tar ner det hela till en konkret, konstnärlig nivå, som här att fotografera, väva eller ligga på en bår och spela sjuk.

En mångsidig akademiker

För övrigt utgör boken en till synes heltäckande genomgång av TILLT, dess medarbetare och verksamhet, men också av ett flertal teorier. Författaren tar sig an att göra teoretiska genomgångar, undersöka förhållandet mellan folkrörelse- och managementperspektiv och genomföra ironiska analyser och analyser utifrån företagsekonomi och Design thinking. Det är uppenbart att det är en erfaren och bildad forskare som talar.
- Ja, jag förstod efteråt att jag använt alla mina kunskaper, säger Ulla Johansson-Sköldberg.

Jag började på universitetet innan jag var klar med gymnasiet och med doktorandstudier innan jag var klar med grundutbildningen.

Kunskaperna har byggts upp under ett långt arbetsliv inom akademin, där Ulla hela tiden sökt sig till de områden där hon har känt att hon utvecklats.
- Jag började på universitetet innan jag var klar med gymnasiet och med doktorandstudier innan jag var klar med grundutbildningen. På 1960-talet jobbade jag som journalist och var en av de första som gjorde en kritisk granskning, i mitt fall av dåtidens bostadsbyggande. Sedan kände jag att jag ville göra något själv och sökte mig till arkitektutbildningen, berättar Ulla.

Den vindlande vägen gick sedan via nordiska språk och sociologi till en doktorstitel i företagsekonomi, och med studier vid flera olika universitet i Sverige och USA. 2006 kom Ulla Johansson-Sköldberg till Göteborg och GRI, där hon grundade Business och Design lab och blev dess första föreståndare. Idag är hon pensionär och boken är hennes pensionärsprojekt. Nyligen var det boksläpp med miniföreläsning av Ulla hos företaget TILLT i Göteborg.