Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Bankkriser: Vem kan man lita på när siffrorna tappar sin innebörd?

Nyhet: 2017-11-14

Plötsligt ändras spelreglerna. År 2008 går Lehman Brothers, en av USA:s största investmentbanker, i konkurs. Dåliga krediter som finansierat en uppblåst amerikansk bostadsmarknad visar sig finnas i hela banksystemet. Redovisade siffror som tidigare hade målat upp bilder av välmående banker, går inte längre att lita på. Interbankmarknaden – den marknad där banker lånar stora summor pengar av varandra med kort varsel, lån som alla banker är beroende av – dras snabbt ihop. Eftersom bankerna inte vill riskera att sitta med stora lån till en bank som hotas av konkurs stryper de krediterna till flera, men inte alla banker. Men hur gör de valet? Hur bedömer banker varandra under kristider då siffrorna tappar sin innebörd?

Den snabba strypningen av krediter på interbankmarknaden spär på krisen. En snöboll sätts i rullning som bara växer. Till slut är det en finansiell lavin: Beslutar en bank för att sluta låna till en viss annan bank, följer snart fler efter. Även välmående banker går under.

– Det är som att bankens blodomlopp torkar ut, säger Roy Liff, forskare i programmet Bank managementGothenburg Research Institute.

Frågan om hur banker bedömer andra banker i finanskriser, såsom den som utlöstes av Lehmans Brothers konkurs 2008, intresserade honom och Gunnar Wahlström, också forskare inom programmet Bank management. För att ta reda på det studerade forskarna två svenska banker. Båda finns på listan över de 100 största bankerna i världen och båda klarade sig bra i krisen. Så vad gjorde de rätt? Finns det något gemensamt hos dem som kunde förklara att de tog rätt beslut?

Krävdes snabba beslut

Forskarna intervjuade i princip alla chefer i de båda bankerna som var med och fattade besluten. Frågan om vilka banker de skulle fortsätta göra affärer med avgjordes på korta möten där ett fåtal bankchefer medverkade. Det var bråttom.

– De hade bara en fråga att ta ställning till: ska bank x vara kvar, eller ska den strypas, säger Gunnar Wahlström.

Den övergripande frågan forskarna ställde var hur bankcheferna gjorde för att bedöma de andra bankerna. De fortsatte att göra intervjuer till dess att inget nytt kom fram.

– Ofta började de med att säga att de inte kunde förklara vad som låg till grund för besluten. Men sedan började de ändå prata om hur de hade gjort, säger Roy Liff.Inom båda bankerna verkade det finnas två olika informationssystem.En bild började träda fram. Inom båda bankerna verkade det finnas två olika informationssystem. Ett formellt som byggde på information i extern redovisning och ratinginstitut – formell information. Det fungerade mycket bra i normala tider. Men det fanns också ett informellt system.

– Det bestod av väl insatta och kunniga chefer som hade lång erfarenhet och upparbetade kontakter med människor i andra banker, säger Gunnar Wahlström.

Det var informationen i det informella systemet som bankerna använde för att göra sina bedömningar under krisen. Fick banken betryggande information genom sina informella kontakter fortsatte de att göra affärer.

– Man kan säga att siffrorna som de hade tillgång till behövde ”craftas”. Det är ett engelskt begrepp och betyder att siffrorna behövde sättas in i ett sammanhang och ges innebörd. Och det är en innebörd som inte kan utläsas i en årsredovisning med vare sig ord eller siffror, säger Roy Liff.

Innebörden gavs av den informella informationen som utbyttes mellan ett fåtal individer i olika banker. De var också tvungna att känna att de kunde lita på informationen. Forskarna kallar detta för ”thick trust” – tjock tillit. Till skillnad från ”thin trust” vilket kan beskrivas som en relation där man är säker på att formella åtaganden och kontrakt fullföljs, byggde den tjocka tilliten på att de hade visat varandra välvilja i överskott. Till exempel genom att utbyta mer information än vad de egentligen behövde. Det kunde handla om bedömningar av andra banker och hur de såg på en viss situation. Saker de egentligen inte behöver berätta. Var detta informationsutbyte präglat av ärlig information under lång tid – årtionden – fanns det tillit nog att lita på informationen även under kriser. Thin trust räckte inte.

Den här informationen kanske inte är viktig i normala tider, men när väl krisen kommer måste en bank snabbt kunna skifta informationssystemPå mötena där det beslutades om vilka banker som skulle fortsätta få krediter lade bankcheferna pussel av all informell information som var och en hade samlat in genom sina kontakter.

– Det finns en form av komplexitet i sådan här information som siffror inte klarar av att hantera. Siffror kan transportera information över långa distanser geografiskt. Men den här informationen är inte av den karaktären att siffror klarar det. Det krävs möten ansikte mot ansikte där man tolkar hela situationen – nervositet, kroppsspråk, tonlägen. För att lyckas måste det finnas flera utkikspunkter in i en annan bank, säger Roy Liff.

– Du ska alltså på ganska vag information komma till ett drastiskt beslut. Det är en liten grupp som plockar signaler från olika håll. Det är ingen djup analys, säger Gunnar Wahlström (bilden t.v.).

Magkänsla? 

I tidigare forskning kallas ibland den här informationen för magkänsla.

– Men det är egentligen samma sak som att säga att man inte vet vad det handlar om, att det finns en stor restpost i sin förklaringsmodell. Vi har genom intervjuer försökt att ge den här känslan ett innehåll och tagit fasta på vad det är för typ av information de använt. Och då handlar det mycket om trovärdighet gentemot den andra parten. Har du över lång tid agerat på samma sätt som du har framställt dig själv och gjort mer mot den andre än vad du har behövt, då förtjänar du tillit även i kristider, säger Roy Liff.

Vilka praktiska konsekvenser kan resultaten få för en bank? Dels betonar forskarna vikten av att ha goda relationer och upparbetade kontaktytor mellan personer i banker där informell information kan utbytas. Studien pekar också på att banker bör behålla seniora chefer och vårda deras kontakter med andra banker. Välvilja i överkant genom att dela mer information än vad man egentligen behöver mellan banker är också viktigt.

– Den här informationen kanske inte är viktig i normala tider, men när väl krisen kommer och den officiella informationen blir mindre betydelsfull, måste en bank snabbt kunna skifta informationssystem, säger Gunnar Wahlström.

Om banker bygger upp och vårdar sådana här informella informationskanaler, som i grunden handlar om kontakter mellan människor, kan det förhindra att annars välmående banker går omkull i kristider.

– Om alla aktörer arbetar på ett fingerfärdigt sätt med det här så kan det minska risken att det blir jättestora systemkollapser, säger Roy Liff.

Studien presenteras i artikeln Managers assessment of thin and thick trust: The importance of benevolence in interbank relations, publicerad i Scandinavian journal of management.
 

AV:

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2015-05-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gri.gu.se/aktuellt/nyheter/n//bankkriser--vem-kan-man-lita-pa-nar-siffrorna-tappar-sin-innebord-.cid1529408
Utskriftsdatum: 2017-11-24