Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Bättre villkor för waste pickers fokus för nytt forskningsprojekt

Nyhet: 2016-11-10

Informella avfallsarbetare - waste pickers - är i många av världens slumområden den enda sophantering som finns. De bidrar inte bara till minskad klimatpåverkan, utan börjar också likna en ny social rörelse. Men de möter många problem: stigmatisering, hälsorisker och skeptiska myndigheter. Hur kan deras villkor förbättras? Det ska ett nytt forskningsprojekt försöka ta reda på.

En allt större del av världens befolkning bor i städer. En tredjedel av dessa bor i så kallade informella bosättningar – slumområden och kåkstäder som breder ut sig i storstädernas utkanter. Här finns sällan tillgång till grundläggande samhällsservice såsom avfallshantering. I stället har en stor sektor av informella avfallsarbetare bestående av enskilda individer, mikroföretag, boendeföreningar, kooperativ och andra gräsrotsinitiativ vuxit fram. I Rio de Janeiro i Brasilien uppskattas att den informella sektorn bidrar med två gånger så mycket materialinsamling som den ordinarie sophanteringen. I Kairo samlar informella avfallsarbetare in två tredjedelar av allt avfall i staden. Men ofta erkänns inte deras roll av lokala myndigheter och de är en av de mest marginaliserade grupperna i samhället.

(Informella avfallsarbetare i Obunga i Kisumu, Kenya.)

– De levererar en värdefull tjänst eftersom de ser till att mindre mängd sopor hamnar på soptippen. De bidrar också till att minska klimatpåverkan och de genererar sysselsättning och tillväxt i de informella bosättningarna. Men de tjänar väldigt lite, riskerar sin hälsa och har otillräcklig utrustning, säger Maria José Zapata Campos forskare på Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet som är projektledare för forskargruppen som består av forskare från Sverige, Nicaragua, Kenya, Tanzania, Argentina, Brasil och Kanada.

Ny social rörelse

Trots marginalisering har avfallsarbetare lyckats bilda nätverk och sammanslutningar, dels i städerna men också mellan städer och på regional, nationell och till och med på global nivå. Excluded workers movement i Buenos Aires, National waste pickers movement i Brasilien, Latin American network of inclusive recyclers och Global alliance of waste pickers har alla bildats under det senaste decenniet.

– Enligt vissa börjar det här likna en ny social rörelse för de allra fattigaste som börjar ställa krav och artikulera sina intressen för makthavare. Genom de här nätverken får de en bättre position att förhandla med mellanhänder och lokala myndigheter, säger Maria José Zapata Campos.

I projektet ska forskarna tillsammans med avfallsarbetare, mikroentreprenörer och andra initiativ studera avfallshantering på lokal nivå i Managua (Nicaragua), Dar Es Salaam (Tanzania), Sao Paolo (Brasilien) och Buenos Aires (Argentina). De ska också studera de regionala, nationella och globala nätverken. Syftet är att kartlägga hur avfallsarbetare arbetar, vilka hinder de möter och vilka lösningar de hittar. Under projektets sista år kommer forskarna att arbeta i den informella bosättningen Obunga i Kisumu, Kenya och där tillsammans med lokala gräsrotsinitiativ försöka se om något av vad de lärt sig från de andra städerna går att introducera i Kisumu. Flera forskare i projektet har tidigare arbetat på plats i Obunga.

(Maria José Zapata Campos i en informell bosättning i Managua, Nicaragua)

– En intressant aspekt i det här projektet är att det är avfallsarbetare själva som i dessa nätverk delar med sig av sina erfarenheter, inte FN eller Sida som levererar lösningar uppifrån. Vi tror att de lösningar som kommer från avfallsarbetares egna praktiker och i nätverken är mer realistiska, kräver mindre resurser, utvecklar mer hållbara teknologier och är mindre politiserade. Men antagligen går det inte att applicera lösningar rakt av. Vi har tidigare lärt oss att man alltid behöver lokala anpassningar, säger Maria José Zapata Campos.

Avtal med lokala myndigheter

En nyckel till bättre villkor för avfallsarbetare är att de lokala myndigheterna börjar inse att de utför en viktig uppgift i staden.

– På en del platser har staden ingått avtal med avfallsarbetareorganisationer. Till exempel att man betalar en viss summa för tjänsten eller att staden lovar att transportera bort sopor från särskilda platser. Men ofta fungerar det inte. Det skulle göra stor skillnad om de lokala myndigheterna bara fullföljde sina kontrakt. Men främst tror jag att det handlar om att man måste sluta se avfallsarbetare som ett problem och inse att de är en del av en lösning, säger Maria José Zapata Campos.

Övriga forskare i projektet är Patrik Zapata, Förvaltningshögskolan, Göteborgs universitet, Jaan-Henrik Kain, Chalmers tekniska högskola i Göteborg, Michael O. Oloko, Jaramogi Oginga Odinga Uuniversity of science and technology i Kisumu, Kenya, Jessica Perez Reynosa, Universidad centroamericana de Nicaragua i Managua, Goodluck Charles, University of Dar es Salaam i Tanzania, Sebastián Carenzo, University of Buenos Aires i Argentina och Jutta Gutberlet, University of Victoria i Kanada.

Projektet heter Recycling networks – grassroots resilience tackling climate, environmental and poverty challenges och finansieras av Vetenskapsrådet med 5,4 miljoner kronor och pågår under tre år.

Kontakt
Maria José Zapata Campos, forskare, Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet. mj.zapata@handels.gu.se, 031-786 1555

AV:

Sidansvarig: Lise-Lotte Walter|Sidan uppdaterades: 2015-05-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?