Forskning om bank management och extern redovisning
Bank management är ett av GRI:s åtta forskningsprogram och inom programmet arbetar forskare som studerar banker med nya och innovativa metoder. Centrala teman som studeras är interbankrelationer, riskmätning, hur reglerande myndigheter agerar, bankers managementprinciper och hur den externa redovisningen kan förbättras. Inom programmet bank management undersöks två stora svenska banker och vilka principer de har för hur de förhåller sig till risk.
Gunnar Wahlström är en av flera som arbetar i projektet. Han berättar vad som är unikt med deras projekt:
- Det finns få studier som är inriktade mot bank och som har möjlighet att kartlägga interbankrelationer och managementprinciper inifrån banker, som vi har gjort.
Interbankrelationer handlar om hur en bank blir bedömd av andra banker.
- Förr gick banker i konkurs när folk köade för att hämta ut sina pengar. Idag sker bankkonkursen istället på interbankmarknaden, genom att en bank blir utesluten från sin finansiering och från möjligheten att göra affärer med andra banker. Bankerna har ett väl utvecklat signalsystem för att plocka upp signaler på att en kris är på väg, och det bankerna gör då är de krymper antalet parter på interbankmarknaden som de gör affärer med.
När vi kom tillbaka från fältet fann vi det häpnadsväckande att de kunde arbeta så väldigt olika, men ändå vara så framgångsrika i bägge fallen.
Forskningsprojektet startade utifrån iakttagelsen att av två banker som är i samma bransch kan den ena göra miljardvinster medan den andra går med förlust, berättar Gunnar Wahlström. Forskarna frågade sig hur detta kunde komma sig och började intressera sig för bankernas managementprinciper, helt enkelt vilken praktik banken har och vilka värden som styr medarbetarnas arbete. Utifrån intervjuer med seniora chefer på två internationellt aktiva svenska banker har forskarna kartlagt vilka principer som följs vid användning av riskmätningsinformation och bedömning av en annan bank vid interbankaffärer.
- När vi kom tillbaka från fältet fann vi det häpnadsväckande att de kunde arbeta så väldigt olika, men ändå vara så framgångsrika i bägge fallen. Hur kunde det komma sig? Då har vi funderat och kommit fram till att det beror på att de har olika kartor i sitt agerande. Och de manifesteras genom managementprincipen.
En viktig aspekt är hur man förhåller sig till risk:
- En bank kan t.ex. profilera sig som lågriskbank och arbeta på mogna marknader och en annan säger tvärtom att de gillar att ta risker och prissätta dessa.
Risker kan bedömas på olika sätt, säger Gunnar Wahlström. Det är t.ex. problematiskt att mäta risk eftersom historien används för att bedöma framtiden.
- Det finns en tendens att tro att det som går att uttrycka i siffror är sant och går att lita på. Men statistiska modeller fungerar inte för att förutsäga bankkriser, eftersom data som produceras under en kris ofta skiljer sig radikalt från data som genereras under ekonomiskt stabila perioder.
Vid kriser är informationen i den externa redovisningen inte längre aktuell, eftersom den är baserad på händelser längre tillbaka i tiden.
Forskarna såg att det fanns två styrningsskick, ett centraliserat med få lokalkontor, där besluten fattas på huvudkontoret, och ett decentraliserat med en successiv ökning av lokala kontor, där de lokala medarbetarna har ett större ansvar. Fördelen med den decentraliserade modellen är att de har en god kännedom om de lokala förhållandena, att de har tillgång till rik och komplex information när de gör en kreditbedömning och att de genom denna lokala förankring snabbt får information när något händer. Detta är viktigt om en kris är på väg. Den centraliserade organisationen har fördelen att det går snabbare att förändra, att strömlinjeforma och driva igenom direktiv.
Den externa redovisningen, t.ex. årsredovisningar, är reglerad och därmed standardiserad, vilket gör att individuella särarter (specifika företagskarakteristika) försvinner bland företagen i den externa redovisningen. Vid kriser är informationen i den externa redovisningen inte längre aktuell, eftersom den är baserad på händelser längre tillbaka i tiden. För att göra externredovisningen mer relevant behövs därför kompletterande information, säger Gunnar Wahlström.