Informell information mellan banker kan lindra finanskriser
Personliga kontakter, goda upparbetade nätverk och utbyte av informell information med andra banker kan vara avgörande för om en bank överlever en finanskris. Det visar en studie av hur banker bedömer varandra i kristid.
I dagens bankvärld är alla banker beroende av att kunna låna stora belopp med kort varsel på den så kallade ”interbankmarknaden”. En bank som har svårt att få krediter hotas av konkurs. I kristider minskar banker drastiskt antalet andra banker de gör affärer med för att undvika att sitta med stora lån till en hotad bank. Det här gör att även banker som visar goda siffror i extern redovisning kan få svårt att få krediter. På så sätt tappar siffrorna i den externa redovisningen sin innebörd. Men om siffrorna förlorar sin innebörd, hur bedömer då banker vilka de ska fortsätta att göra affärer med?
Det har Roy Liff och Gunnar Wahlström, forskare vid Gothenburg Research Institute vid Handelshögskolan, Göteborgs universitet undersökt. De intervjuade alla chefer i två av Sveriges största banker, som var med om att besluta vilka banker de skulle fortsätta att göra affärer med under bankkrisen som startade 2008.
”Tunn tillit” är en relation fri från negativa överraskningar. Man kan lita på att motparten fullföljer sina avtal. Vi kom fram till att detta inte är tillräckligt i en krissituation."
Två informationssystem
Båda bankerna hade klarat sig bra. De hade till exempel inga förluster i samband med den isländska bankkraschen. Så vad byggde de sina beslut på? Forskarna fann att informell information som utbyttes av seniora bankchefer mellan olika banker var avgörande.
– De här bankerna har två olika informationssystem. Ett formellt som bygger på officiell information i redovisningar och från olika ratinginstitut, samt ett informellt system som består av väl insatta chefer med lång erfarenhet och upparbetade kontakter med människor i andra banker, säger Gunnar Wahlström.
Under krisen använde bankcheferna informationen de fick i de informella kanalerna för att göra sina bedömningar av andra banker.
”Tjock tillit”
Ordet som forskarna använder för att beskriva de goda relationerna mellan bankerna som hade ett upparbetat informellt informationssystem är ”tjock tillit”. Det handlar om att bankchefer på olika nivåer under lång tid hade visat varandra välvilja i överskott genom att dela med sig av mer information till varandra än vad de behövde.
– Till exempel bedömningar av andra banker och hur de såg på en viss situation. Det är information de inte behöver berätta. ”Tunn tillit” å andra sidan är en relation fri från negativa överraskningar. Man kan lita på att motparten fullföljer sina avtal. Men vi kom fram till att detta inte är tillräckligt i en krissituation, säger Roy Liff.
En praktisk konsekvens av resultaten är att banker bör odla goda relationer mellan personer i banker där informell information kan utbytas. Studien pekar också på vikten av att banker behåller seniora chefer och vårdar deras kontakter. Även att visa välvilja i överkant, till exempel genom att dela med sig av mer information än nödvändigt, betyder mycket.
– Informell information är inte så viktig i normala tider, men när väl krisen kommer och den officiella informationen blir mindre relevant, måste en bank snabbt kunna skifta informationssystem, säger Gunnar Wahlström.
Goda kontakter och tillit kan alltså förhindra att annars välmående banker går omkull i kristider.
– Det kan minska risken att det blir jättestora systemkollapser, säger Roy Liff.
Studien presenteras i artikeln "Managers assessment of thin and thick trust: The importance of benevolence in interbank relations" som publicerats i Scandinavian journal of management.
Kontakt:
Roy Liff, docent i företagsekonomi och forskare på Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 031-786 6974, roy.liff@gri.gu.se
Gunnar Wahlström, docent i företagsekonomi och forskare på Gothenburg Research Institute, Handelshögskolan vid Göteborgs universitet, 031-786 4356, gunnar.wahlstrom@gri.gu.se