Risk - ett mångtydigt begrepp
Risk är ett begrepp som ofta används på olika sätt i vardagen. Men när myndigheter skriver om risk händer det att de ger riskbegreppet en entydig definition och sedan inte använder det enligt den definition de gjort. Detta gör att myndigheters kommunikation kring risk inte alltid är så tydlig som den skulle behöva vara. Max Boholm och hans kollegor har studerat myndigheters definitioner av risk inom ramen för forskningsprojektet Svenska myndigheters riskkommunikation.
Myndigheter som ska kommunicera risker till allmänheten behöver göra detta på ett så tydligt sätt som möjligt, och det var därför ett intressant ämne för projektgruppen att undersöka.
- Inom forskningsfältet risk figurerar olika definitioner av risk och många är ganska dåliga och har oklara utgångspunkter, säger Max Boholm.Forskarna studerade hemsidorna för ett tjugotal olika myndigheter som definierade begreppet risk och fann inte mindre än fjorton olika definitioner.
Forskarna studerade hemsidorna för ett tjugotal olika myndigheter som definierade begreppet risk, exempelvis Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, Livsmedelsverket, Naturvårdsverket och Arbetsmiljöverket, och fann inte mindre än fjorton olika definitioner. Nästan hälften av definitionerna anknöt till en vanlig idé inom riskanalys som går ut på att risk är en matematisk produkt av sannolikhet för en oönskad händelse och konsekvensen av den.
- Samtidigt är det ibland svårt att veta vad myndigheterna menar, säger Max Boholm. Ibland uttrycker de det som att risk är en kombination av sannolikhet och konsekvens och då kan det, i strikt matematisk mening, betyda både addition och multiplikation. Det innebär att det blir helt olika resultat när risker ska beräknas.
Men det finns också en generell problematik i att över huvud taget definiera risker, påpekar Max Boholm:
- Det ena problemet är att om man definierar risk utifrån sannolikhet, så finns det en massa saker som exkluderas, eftersom det inte går att beräkna sannolikheten av dem. Det andra problemet är att begreppet risk också används i vardagsspråket, och i myndigheternas texter på hemsidorna krockar deras definition av risk med en mer vardaglig användning av ordet.
Vardaglig användning av riskbegrepp
Det hela blir inte mindre komplicerat av att risk även i vardagsspråket har flera olika betydelser och används på olika sätt.
- I vardagsspråket har risk fyra huvudsakliga betydelser. En betydelse är att man pratar om risk som en potentiellt oönskad händelse, till exempel att ishalka är en risk. En annan betydelse är att risk är en möjlighet till en oönskad händelse, till exempel att det finns en risk att ramla. En tredje betydelse är risk som orsak till en oönskad händelse, till exempel att rökning är en risk, för att det kan orsaka cancer. Och en fjärde användning är sannolikhet: Risken för cancer är en på 10 000. Alla de definitionerna finns också i materialet.
En bättre överensstämmelse mellan definition och faktisk användning skulle innebära att myndigheternas kommunikation blir tydligare.
Kontentan blir helt enkelt att myndighetens kommunikation blir otydlig. Vad ska de göra åt det? Max Boholm och hans kollegor har en rad goda råd till myndigheter, som handlar om hur de ska öka sin medvetenhet om hur de definierar och använder riskbegreppet.
- Myndigheterna behöver stanna upp och fundera över de begreppsliga dimensionerna av det här begreppet: att det är flerdimensionellt och att definitionerna ofta är exkluderande. En bättre överensstämmelse mellan definition och faktisk användning skulle innebära att myndigheternas kommunikation blir tydligare, säger Max Boholm.
Se också Max Boholms presentation på UR Play, där han presenterar forskningsprojektet Svenska myndigheters riskkommunikation.
Läs mer om programmet Samhällets riskfrågor.