Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

De tre stora hoten mot public service

Nyhet: 2017-11-17

En fråga som varit aktuell på sistone är hur SVT ska finansieras i framtiden. Finansieringsformen är dock inte det enda problemet. I själva verket står public service inför tre stora hot, vars problematik och lösningar är komplexa och långt ifrån självklara. Det säger företagsekonomen och medieforskaren Maria Norbäck, som följt SVT:s utveckling under de senaste tjugo åren.

Maria Norbäck ger först en bakgrund till dagens situation:
- Mycket har skett bara under de senaste decennierna. En viktig förändring var när TV-monopolet bröts. TV3 hade redan 1987 börjat sända från England via satellit och politikerna insåg att tekniken höll på att springa ifrån dem och att de måste avreglera marknaden. TV4 fick rättigheter att sända i det analoga marknätet och hösten 1990 startade deras sändningar.

Nästa stora förändring var när SVT i mitten av 2000-talet började göra samproduktioner med produktionsbolag. Här fanns både ekonomiska och politiska drivkrafter: Man ville skapa en marknad för tv-produktion och produktionsbolagen bidrar ekonomiskt till produktionsbudgeten genom samfinansiering.
Man behöver tänka mer kommersiellt och internationellt redan från början i en produktion.- För att produktionsbolagen ska vilja samfinansiera måste de också kunna få ut något av det. Ofta handlar det om rättigheter, t.ex. att sälja formatet eller visningsrättigheter till programmet internationellt. Det innebär att man behöver tänka mer kommersiellt och internationellt, framför allt europeiskt, redan från början i en produktion. Vissa typer av program är billigare att producera, t.ex. tävlingsprogram, medan grävande journalistik är dyrt, säger Maria Norbäck.

Idag pågår ytterligare en omdaning av SVT och public service, som kan beskrivas som att public service står inför tre hot. Två av dem har med den snabba digitaliseringen att göra.

Första hotet: De sjunkande tittarsiffrorna hos unga


- Ett stort problem är att public service förlorar publik, när mediekonsumtionen alltmer sker på nätet, säger Maria Norbäck. När det gäller SVT så finns barnen, Bolibompa-ungarna, som ser mycket på tv. Men sen slutar de. Youtube-generationen mellan 12 och 25 ser nästan inte alls på SVT, och för SVT är det ju bara att hoppas att de kommer tillbaka efter 25. Samtidigt visar undersökningar att SVT och SR har stort förtroende bland medborgarna, så det finns trots allt en potential.

Andra hotet: Snedvrider public service konkurrensen?


Ett hot mot public service är alltså att allt färre söker sig till dessa medier. Det andra hotet hänger också ihop med digitaliseringen och är ett kommersiellt problem. Maria Norbäck förklarar:
- I alla västländer så blöder tidningarna. Tidningarna tjänade förr pengar på annonser och prenumerationer och båda håller nu på att försvinna. Då finns det ingen som har råd att betala för journalistiken, och det gäller även de kommersiella TV- och radiokanalerna. Samtidigt har public service allmänna medel att lägga på sin digitalisering. Det snedvrider konkurrensen, vilket har lett till att public service-företagens deltagande på den digitala marknaden ifrågasätts och begränsas.

Tredje hotet: Tillbakagång för demokratin


Det tredje och kanske mest akuta hotet handlar om en strömning både i Europa och på andra håll i världen som innebär en tillbakagång i demokratiutvecklingen.

Det finns en tydlig koppling mellan länder med en välfungerande public service och en hög nivå på det demokratiska samtalet.- Det finns en tydlig koppling mellan länder med en välfungerande public service och en hög nivå på det demokratiska samtalet, säger Maria Norbäck. Men idag finns starka, halvdiktatoriska ledare som begränsar pressfriheten och knyter public service-medierna närmare till regimen, så att det blir en sorts stats-television. Även i Sverige finns populistiska strömningar som gärna vill lägga sig i vad SVT ska göra och inte göra.

Finansieringen av SVT


Public service i Europa står således inför en rad problem som ska lösas. Ett konkret problem i Sverige just nu är hur finansieringen av public service-medierna ska ske. Hittills har systemet byggt på att man betalar licens om man har en tv-mottagare, men idag kan man ta del av utbudet på SVT, SR och UR via en mängd digitala plattformar. Därför måste systemet moderniseras, och det finns i dagsläget två alternativ: att licensbelägga alla skärmar respektive att finansiera genom en skatt. Det senare är det förslag som den svenska utredningen har lagt fram.

Det kan ju vara svårt att avgiftsbelägga alla skärmar, men det finns väl också en risk att politikerna får för stort inflytande om SVT ska betalas genom en skatt?
- Ja, det finns förstås en risk att politiker skär ner public service-budgeten, men den risken finns även när det gäller avgifter, eftersom storleken på dessa bestäms politiskt. Och det finns väl egentligen inget bättre alternativ än att våra folkvalda bestämmer över public service. Men ett bra förslag som kommit fram är att genomföra en grundlagsändring, som stärker public service ställning. Då finns mindre risk för att en populistisk regering gör stora förändringar under en mandatperiod, säger Maria Norbäck.

Uppenbarligen finns behov av forskare som fortsätter att följa och analysera utvecklingen inom public service-sektorn.
 

AV:

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2015-05-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?

Denna text är utskriven från följande webbsida:
http://gri.gu.se/aktuellt/nyheter/n//de-tre-stora-hoten-mot-public-service.cid1530410
Utskriftsdatum: 2017-12-12