Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Så påverkas Göteborg av Vision Älvstaden

Nyhet: 2018-01-11

År 2012 antog Göteborgs kommunfullmäktige en vision för utvecklingen av de centrala stadsdelarna närmast älven – Vision Älvstaden. Den sammanfattas i ”Öppen för världen” och de tre strategierna: hela staden, möta vattnet och stärka kärnan. Nu är arbetet i stadsdelarna igång. Så hur påverkar visionen stadens utveckling? Spelar den någon roll?

Arbetet med en vision för Älvstaden började 2010. En strategigrupp som bestod av flera kommunala förvaltningar, kommunala bolag samt Västsvenska Handelskammaren och Chalmers tekniska högskola tog fram dokumentet som antogs 2012. I arbetet genomfördes workshops och aktiviteter med skolor, allmänhet och företag. Sara Brorström, forskare på Gothenburg Research Institute, följde strategigruppens visionsarbete. Nu följer hon arbetet i Älvstadsorganisationen – en organisation som skapats inom staden för att förverkliga visionen. Liksom strategigruppen består Älvstadsorganisationen av personer från flera förvaltningar och bolag inom staden. Detta sätt att arbeta – att samverka över organisationsgränser – är i sig ett avtryck som visionen har gjort i staden.

– I dag inser alla att samverkan över organisationsgränser är nödvändigt för att kunna möta svåra frågor som till exempel hållbarhet och segregation. Visst finns det en samverkanströtthet bland de jag intervjuar eftersom samverkan betyder att intressen krockar och att det uppstår konflikter, men det har också lett till viktiga insikter för de inblandade om vad som är möjligt att göra, hur staden fungerar och vilka frågor som är politiskt omöjliga och varför, säger Sara Brorström.

Visionen gav dem trygghet att säga nej. Att den ger möjlighet att säga nej till oönskad utveckling är kanske det tydligaste resultatet av visionen.Visionen används också i förhandlingar mellan byggherrar och staden. Visionens formuleringar kan användas för att legitimera vissa planer. Till exempel hänvisar Serneke, byggherren bakom den planerade skyskrapan Karlatornet på Hisingen, till visionens skrivelser om tät och blandad stad för att motivera byggplanerna.

– Eftersom visionsdokument alltid är abstrakta kan olika aktörer fylla orden med mening som passar deras intressen. Men att visionen ändå används av byggherrar visar att den faktiskt har färdats ganska långt från den plats där den skapades, säger Sara Brorström.

Visionen har också använts för att sätta stopp för vissa planer. Bland annat uttryckte projektledarna med ansvar för utvecklingen av Backaplan på Hisingen att visionen gav dem möjlighet att säga nej till en planerad väg i området.

– De kunde argumentera att det var alltid så det tidigare hade gått till: Först kommer vägen sedan ska allt anpassas efter den. Nu gav visionen dem trygghet att säga nej. Att den ger möjlighet att säga nej till oönskad utveckling är kanske det tydligaste resultatet av visionen. Svårigheten är att det inte går att visa upp. Men det som inte sker kanske är lika viktigt i längden, säger Sara Brorström.

Ofta landade diskussioner om segregation i trafikfrågor i stället.Vision Älvstaden har en rad mål: Att motverka segregation, att bygga ihop Hisingen och fastlandet genom bättre infrastruktur och kommunikationer, att bygga tät blandstad som ska vara socialt och ekologiskt hållbar. Frågor om segregation och social hållbarhet talades det mycket om i visionsarbetet och det finns bland annat formuleringar om att staden ska bygga socialt blandat boende i de nya stadsdelarna i centrum. Ännu så länge finns det bara med i planerna i Frihamnen. Över huvud taget var frågan om social hållbarhet svår att göra konkret i visionsarbetet berättar Sara Brorström.

– En intervjuperson sa att ”vi pratar om frågan, men vilka verktyg har vi?” Ofta landade diskussioner om segregation i trafikfrågor i stället. Till exempel att en ny bro skulle göra det lättare att ta sig in till centrum. Men det är ju en annan diskussion än bostadssegregation, säger Sara Brorström.

Många beskrev ändå att det var i frågan om segregation som de kommit längst. Dels därför att visionsarbetet gjorde att frågan faktiskt kom upp på bordet på ett annat sätt än tidigare. I dag syns också spår av visionens formuleringar om segregation och social hållbarhet i form av nya arbetstitlar inom förvaltningarna och bolagen. I Älvstranden utveckling AB finns till exempel ”processledare inom social hållbarhet”.

– Ibland kallas personerna i de här nya rollerna för ”visionsbärare”. Ofta är det unga människor som brinner mycket för frågorna och de gör ett jättebra jobb. Men jag tror att ledarna i organisationerna också måste bära visionen och ta ansvar för frågan, det räcker inte med att anställa ny kompetens, säger Sara Brorström.

Som helhet, tror du att visionen spelar verklig roll för utvecklingen av Göteborg?

– Ja, det tror jag. Staden har tagit tag i vissa problem på ett annat sätt än tidigare, frågorna arbetas igenom på ett annat sätt och det sker mer samverkan inom staden. Visionen sätter också fokus på att något ska hända. Det skapar förväntningar att staden ska hålla vad den lovar. Många jag möter är stressade för att det går för långsamt. Mycket blir försenat och man kan tycka att det bara pratas, men bakom allt det här sker ändå mycket arbete, säger Sara Brorström.

Mer information

I Älvstaden ingår: Backaplan, Centralenområdet, Frihamnen, Gullbergsvass, Lindholmen, Ringön och Södra Älvstranden

Läs hela dokumentet Vision Älvstaden

Läs Sara Brorströms rapport: Mellan dröm och verklighet – om hur Älvstaden fylls med innehåll

Läs mer om forskningsprojketet på Mistra Urban Futures hemsida 

Mer om Sara Brorström


 

AV:

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2015-05-25
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?