Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Ledarskap, Innovation och Management

Forskningsprogrammet Ledarskap, Innovation och Management (LIM) undersöker olika aspekter av kreativitet och innovationsverksamhet i arbetslivet. Utgångspunkten är att svenska och skandinaviska organisationer under lång tid har utvecklat unika relationer mellan ledare och medarbetare. Relationerna präglas av delegerat ansvarstagande och generellt demokratiska beslutsformer. Samspelet mellan ledare och medarbetare och mellan olika arbetsgrupper har avgörande betydelse när innovationer i form av nya produkter, lösningar på problem och arbetssätt skapas eller nya kunskaper och färdigheter ska delas. Programmet undersöker hur dessa relationer påverkar innovationsförmågan hos individer, arbetsgrupper och organisationer. I programmet ingår också projekt i ekonomisk psykologi där vi undersöker hur banktjänstemän och pensionsförvaltare fattar beslut, gör riskbedömningar och prognoser. Läs mer

Historik

Forskningsprogrammet Ledarskap, Innovation och Medarbetarskap bildades 1 januari 2008 och är en sammanslagning av GRI:s äldsta program Scandinavian Management och det yngre programmet Medarbetarskap. I programmen har fokus varit på att arbeta med problemställningar som haft hög näringslivs- och samhällsrelevans.

Inom forskningsprogrammet Scandinavian Management har skandinaviskt ledarskap studerats från olika perspektiv sedan 1991. Under 2000-talets första år började man studera effekter av decentraliserat personalansvar som utgjorde grunden för forskningen om medarbetarskap. 2006 blev Medarbetarskap ett eget program.


Scandinavian Management

Scandinavian Management har varit ett omfångsrikt och framgångsrikt program som startades i början av 1990-talet då Sverige stod inför EU som en integrerad marknad. Hur skulle svenska företag klara sig i detta större sammanhang? Det blev naturligt att titta närmare på om svenska företag skulle ha en tillräckligt stor företagsledningskompetens för att säkerställa vår konkurrenkraft i en globaliserad värld.

Forskningen har huvudsakligen bedrivits inom fyra områden:

  • Är svenskt management konkurrenskraftigt?: Svenskt management fokuserades och de mest respekterade företagsledarna i Sverige intervjuades om deras viktigaste erfarenheter.
  • Management Across Borders: Vad händer när den svenska managementstilen möter andra kulturer? Med hjälp av filmade möten mellan flerkulturella lednings- och projektgrupper studerades varför missförstånd uppstår och hur man uppnår en effektiv kommunikation.
  • Managerial work:Vad gör egentligen verkställande direktörer i sitt arbete? Detta studerades med hjälp av dagböcker och direktobservationer och resultatet jämfördes sedan med liknande studier som gjordes på 1950- respektive 1970-talet.
  • Effekter av decentraliserat personalansvar: Vilka effekter får det att lokala chefer ges utökade befogenheter för personalfrågor? Projektet omfattade ett tiotal fallstudier och en enkätundersökning i sex organisationer och utgjorde grunden för forskningen om medarbetarskap.

 
Ett kvitto på att forskningen inom Scandinavian management-programmet har varit framgångsrik framgick vid en extern evaluering hösten 2000. I utvärderingen stod bland annat:

"The Scandinavian Management programme must represent the most comprehensive mapping of management practice ever undertaken. The emphasis placed on change management, organizational learning, decentralized management and product development processes provides important additions to knowledge in all of these key areas. The work on cost management and processes is pioneering and of international importance."

Programmet finansierades genom företagsbidrag och anslag från forskningsfonder såsom Humanistisk-Samhällsvetenskapliga Forskningsrådet, Riksbankens Jubileumsfond, Rådet för Arbetslivsforskning, Forskningsrådet för arbetsliv och Socialvetenskap och inte minst Tom Hedelius och Jan Wallanders stiftelse för samhällsvetenskaplig forskning. Stiftelsen GRI gav en betydelsefull finansiering i startskedet.


Forskningen inom Medarbetarskap

Forskningen om medarbetarskap började 2001 och låg då som en del i Scandinavian Management. Medarbetarskap blev ett eget program 2006 med syfte att ta fram systematisk kunskap om medarbetarskap.

Forskningen i programmet var organiserad i fyra samverkande delprojekt:

Medarbetarstrategier: Vilka strategier och reaktioner utvecklar medarbetare för att möta krav och förväntningar i det moderna arbetslivet?
Anställbarhet: Vilka praktiska effekter har politiska ambitioner kring anställbarhet fått i det svenska arbetslivet?
Ansvarsbalans: Finns det balans mellan det ansvar som medarbetare vill ta, det ansvar som de får ta, och det ansvar som de kan ta?
Relationen mellan medarbetarskap och ledarskap: På vilket sätt påverkas och konstrueras ledarskap och medarbetarskap genom samspelet mellan chefer och medarbetare?

Forskarna i programmet arbetade även mycket med föredrag och seminarier för praktiker. Dessutom drevs en referensgrupp med syfte att främja kontakter mellan forskare och praktiker när det gällde medarbetarskapsfrågor. Forskningsresultaten har redovisats i avhandlingar, artiklar samt flera böcker som vänder sig till praktiker.

Programmet finansierades av Forskningsrådet för Arbetsliv och Socialvetenskap, Tom Hedelius och Jan Wallanders Stiftelse för Samhällsvetenskaplig Forskning, Vetenskapsrådet och Västra Götalandsregionen.

Forskningsprojekt:
Hur fattar banktjänstemannen sina beslut?
Produktionstekniskt arbete hundra år efter Frederick W. Taylor
Den kreativitetsstimulerande ledaren
Ledning och det praktiska förnuftet

Hur fattar banktjänstemannen sina beslut? Studier av hur beslutsfattande om krediter går till i banker

I en intervju säger kreditchefen för Nordea i Skåne att varje kreditförlust på 1 miljon kr fordrar att banken lånar ut 100 miljoner för att täcka förlusten (Amir & Thaerpassand, 2009).

Vi vill mot bakgrund av detta uttalande i det föreslagna forskningsprojektet undersöka hur enskilda banktjänstemän genomför kreditbedömningar för att utförligt kunna beskriva, förklara och därigenom bättre förstå hur bedömningarna av information i kreditärenden genomförs och på vilka grunder besluten fattas. Betydelsen av forskningsarbetet ligger i att kunna göra säkrare och bättre kreditbedömningar i banker. Detta kan minska riskerna för bankers kreditförluster, men kan också bidra till att bankkunden får en bättre bedömning av sin låneansökan. Projektet kommer också att på ett utförligare och djupare sätt än hittillsvarande forskning gjort belysa och förklara hur den enskilde banktjänstemannen tänker och resonerar vid de beslut han/hon fattar om att tillstyrka eller avslå lån genom användning av process-tracing teknik samt belysa skillnader mellan banker i detta avseende och i två länder (Sverige och Norge). Vår teoretiska utgångspunkt är tvärvetenskaplig genom att kombinera ekonomisk psykologi, företagsekonomi med inriktning mot bank management och ekonomisk vetenskap. Både psykologer och företagsekonomer medverkar i projektet.

Huvudsyftet med forskningsprojektet är att en bättre förståelse för hur banktjänstemän tänker, resonerar och når fram till ett beslut i kreditgivning. Detta syfte har en betydelse för a) banker att göra mindre kreditförluster och gynna dess kunder, b) för den vetenskapliga kunskapen i psykologi och ekonomi om bankbedömningar som är understuderad. Mer specifikt avser projektet att åstadkomma två saker: a) kunskap och möjliga tillämpningar för banker om hur den enskilde tjänstemannens arbete med kreditbedömningar kan förbättras och b) en processmodell för kreditbedömningar och beslut.

Projektet startade den 1 januari 2013 vid GRI och är finansierat av Tom Hedelius och Jan Wallanders Stiftelse.

Projektansvarig
Sven Hemlin, professor

Projektdeltagare
Gudrun Baldvinsdottir, professor
Magnus Jansson, fil. dr.

Produktionstekniskt arbete hundra år efter Frederick W. Taylor

1911 publicerades Taylors inflytelserika "The principles of scientific management". Taylor själv dog några år senare. Historiskt har produktionstekniker har alltid varit bärare av den industriella produktionens doktriner, och under lång tid genomsyrades dessa av rationaliseringsrörelsens idéer (d.v.s. taylorismen). Men samtidigt som de flesta av Taylors principer, i omarbetad form och i en mera passande samtida språkdräkt, tas för givna i dagens arbetsliv är scientific management som ideologi hopplöst föråldrad.

Som en delmängd av de senaste decenniernas omfattande industriutveckling pågår en förändring av produktionsteknik som organisatorisk funktion och yrkesområde. Produktionstekniker har en nyckelroll i ett möjligt framtida återupprättande av Sveriges industriella konkurrenskraft. Men är det överhuvudtaget relevant att idag tala om produktionstekniker som ett yrke? Projektets syfte är att öka kunskapen om produktionsteknik som yrkesområde och eventuell profession i dagens moderna tillverkande industriföretag. Den övergripande frågan som undersöks är: Hur ser produktionsteknikers arbetspraktik, yrkesroller och professionella identiteter ut idag? Frågeställningen belyses med närgående fallstudier med hjälp av etnografiska tekniker som intervjuer, deltagande observation och skuggning.

Projektet finansierades av Riksbankens Jubileumsfond 2009-2011.

Projektdeltagare
Gary Kokk, ek. dr. 

Den kreativitetsstimulerande ledaren

Projektets syfte är att öka kunskapen om hur ledare i FoU-grupper kan underlätta för och stimulera gruppens kreativitet och innovationsförmåga. Projektet studerar både idégenererings- och implementeringsfaserna. Forskningen bygger vidare på kunskaperna från det tidigare projektet Kreativa Kunskapsmiljöer. I det nya projektet vill vi bidra med svar på följande frågor:

1. Hur främjar ledare en FoU-grupps kreativa miljö?
2. Hur går ledare till väga i idégenererings- och implementeringsfaserna?
3. Hur kan resultaten från ovanstående två frågor tillämpas och integreras i företagens FoU-verksamhet?

Studier gjordes på FoU-grupper inom områdena biomedicin och bioteknik. Ett 50-tal FoU-grupper, totalt cirka 200 personer, från företag och universitet studerades. Vid urvalet av grupper beaktas grad av kreativitet och innovationsförmåga. Fyra empiriska studier genomfördes med hjälp av intervjuer och frågeformulär. Forskningen utfördes i partnerskap med InDex Pharmaceuticals AB.

Resultaten redovisas i en doktorsavhandling i psykologi: Olsson, Lisa (2012 Leadership creativity in research.

Projektet finansierades av VINNOVA 2007-2010 och är avslutat.

Projektdeltagare:
Sven Hemlin, professor psykologi
Lisa Olsson, fil. dr. psykologi

Läs mer om projektets aktiviteter och publikationer

Ledning och det praktiska förnuftet

Inom den samhällsvetenskapliga forskningen har det skett en lingvistisk "turn" (sväng) under senaste årtiondena följt av en "praktisk" sväng på senare år. Detta har inneburit ett förnyat intresse för hur praktikens kvinnor och män genomför sina uppgifter i praktiken - på fältet - med all den komplexitet och motstridighet som kännetecknar situationerna man befinner sig i. Denna studie ligger inom denna nya tradition och avser att bygga upp en sammanhängande referensram med utgångspunkt i Praktiskt Förnuft. Aktören förväntas då fråga sig "Vad bör en person som jag göra i en situation som denna?" Detta förutsätter då att man överväger identitet (en person som jag), diagnosticerar situationen, och konstruerar en handlingsplan som "fungerar" (pragmatism). Dessa överväganden av lämplighet sker ofta i grupper i företag (projekt, lednings-, funktions-) och det är då möjligt att studera argumenten i gruppens kommunikation.

Studien bygger på redan insamlat material från flera svenska storföretag. Materialet består av videofilmade lednings- och projektgruppsmöten samt intervjuer och dokument. Resultaten från projektet kommer att presenteras i bok och artiklar.

Projektet finansierades av Vetenskapsrådet 2006-2007.

Projektdeltagare:
Sten Jönsson, professor emeritus företagsekonomi

Länkar

Projekt inom Ledarskap, Innovation och Management

Publicerat inom Ledarskap, Innovation och Management

Medarbetare:

Programansvarig:
Sven Hemlin, professor psykologi

Gudrun Baldvinsdottir, professor
Claes Ohlsson, fil. dr. nordiska språk
Gary Kokk, ek. dr.
Roy Liff, ek. dr.
Sven Hemlin, professor psykologi
Magnus Jansson, fil. dr. psykologi

Associerade medarbetare:
Freddy Hällstén, fil. dr. företagsekonomi
Thomas Andersson, docent företagsekonomi
Niklas Egels-Zandén, docent företagsekonomi
Stefan Tengblad, professor företagsekonomi
Lisa Olsson, fil. dr. psykologi
Leif Denti, fil. dr. psykologi
Carl-Christian Trönnberg, doktorand psykologi 

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2017-03-31
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?