Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Projekt inom Managing Overflow

Nedan följer en kort presentation av delprojekt inom programmet.

Programansvarig: Professor Barbara Czarniawska

Delstudier
1. Föreställningar om överflöd i en bristekonomi: diskurser om konsumism bland det kommunistiska Ungerns centrala planerare, 1958-1975
2. Att hantera överflödet i ett överflödsamhälle?
3. Digital byråkrati och överflödet av önskningar och möjligheter
4. Komfortabelt avtrubbad: integrerade beräkningsmodeller som en de-sensibiliserande teknik
5. Neuroenergetiskt överflöd
6. Underutnyttjade utrymmen möter underutnyttjade "kreatörer"
7. Massresande och folksamlingar

 

Delstudie 1. Föreställningar om överflöd i en bristekonomi: diskurser om konsumism bland det kommunistiska Ungerns centrala planerare, 1958-1975
György Péteri (i samarbete med NTNU).

Syftet med denna delstudie är att lyfta fram en avgörande men så gott som helt ignorerad aspekt av öststatssocialism: framväxten av "socialistisk konsumism" under 1960- och 1970-talen med det reformkommunistiska Ungern som exempel. Centralplanering av konsumism ingick nämligen som ett inslag i de reformer som genomfördes i Ungern på 1960-talet. En av de centrala visionerna bakom den "nya ekonomiska mekanismen" var att ersätta statlig byråkrati med marknadssamordning. Men det var också underförstått att en "socialistisk marknadsekonomi" bara kunde fungera effektivt om en övergång kom till stånd från ett tillstånd av brist eller "säljarens marknad" till överflöd eller "köparnas marknad". I studien kommer dessa spänningar att belysas genom analys av vissa skeden i försöken att bedriva långsiktig planering i slutet av 1960.

Delstudie 2: Att hantera överflödet i ett överflödsamhälle?
Helene Brembeck
Brembeck kommer att studera sätt att hantera inhemsk konsumtion i Sverige mot bakgrund av debatten om hyperkonsumtion. Hur hanterar hushållen det ständigt ökande antalet föremål hemma? I detta fall kommer svaret inte från staten, utan från företag som erbjuder en ny typ av tjänst som hjälper människor bli av med röran, ordna och lagra. Särskilt intressant är de s.k. self-storage: en ny kommersiell affärsidé som ersätter förvaring på vindar och i källarutrymmen. Den spirande tillväxten på den här marknaden säger mycket om den tid vi lever i, och om nuvarande sätt att lösa problemen med överflödet.

Delstudie 3: Digital byråkrati och överflödet av önskningar och möjligheter
Lars Norén.

Byråkrati är ett traditionellt sätt att hantera relationen mellan staten och medborgarna. T ex har offentliga tjänsterna fördelats bland medborgarna genom enkla principer såsom bostadsort för utbildnings-och hälsovårdstjänster eller genom livsinkomst i det nationella pensionssystemet. Sådana principer började dock ifrågasättas under 1990-talet och valfrihet föreslogs som en alternativ princip för fördelning av offentliga tjänster. Denna valfrihet sätter fokus på medborgarnas behov och önskemål och måste kopplas till en ökad differentiering av de tjänster som tillhandahålls. Valfrihetsreformerna leder till ett överflöd av krav och alternativ samtidigt som det finns politiska och ekonomiska begränsningar. Delstudien kommer att utveckla konceptet digital byråkrati för att analysera webbportaler som används för att förverkliga principen valfrihet och hantera detta överflöde.

Delstudie 4: Komfortabelt avtrubbad: integrerade beräkningsmodeller som en de-sensibiliserande teknik
Jonathan Metzger (i samarbete med KTH).

Vi lever i en tid präglad av "big data" och något oväntat har "big data" blivit ett nytt problem. Förtroendevalda och beslutsfattare kämpar idag med ett överflöd av till synes relevanta, men ofta motstridiga och icke-koherenta uttalanden, siffror och expertutlåtanden. I sådana situationer måste beslutsfattare hitta sätt att bedöma det relativa värdet och relevansen av tillgänglig information i relation till en specifik situation. I detta delprojekt ligger fokus på en mycket avancerad och kraftfull sådan inramningsteknik, en så kallat "Integrated Assessment Model" (IAM).

Delstudie 5: Neuroenergetiskt överflöd
Jakob Wenzer

Traditionellt är energi en egenskap som förväntas och är önskvärd hos barn. I dagens undervisningssystem talas dock ofta om elever med "för mycket energi" som ett problem för lärare och pedagoger och åtgärdas med hjälp av en ny uppsättning av medicinska diagnoser, såsom ADHD. Kan diagnoser vara ett sätt att hantera överflöd, eller har diagnoserna själva inneburit ett överflödsproblem?

Delstudie 6: Underutnyttjade utrymmen möter underutnyttjade "kreatörer"
Elena Raviola

House of Win-Win i Göteborg, The Hub i Stockholm, Södra Esplanaden i Lund: dessa är bara några av de snabbt växande svenska kontorshotell, som erbjuder arbetsyta till kreativa arbetstagare och företagare för lite pengar. De finns ofta i outnyttjade industriområden, som Klippan i Göteborg. Allteftersom frilansande blivit allt vanligare har nya sätt att organisera arbetsmarknaden uppstått inom flera områden, till exempel inom journalistik och design: professionella webbplatser för matchmaking, bemanningsföretag, utbildning och konsulttjänster samt informella sociala nätverk. Ofta är det denna typ av professionella som flyttar in på de tidigare outnyttjade områdena. Syftet med denna delstudie är att studera hur överflöd av utrymme möter överflöd av kreativa arbetare och den (själv)förvaltning av dessa typer av överflöd som uppstår.

Delprojekt 7: Massresande och folksamlingar
Orvar Löfgren (i samarbete med Lunds universitet)

En annan sorts balansgång mellan underflöden och översvämningar finns i hanteringen av folkmassor på offentliga platser. Här är det perfekta och balanserade flöde av människor ständigt hotat. Utvecklingen av det moderna massresandet, t ex urban pendling och turism, har skapat nya utmaningar för hur man ska hantera stora människoflöden. Traditionella institutionella ramar och tekniker måste ersättas med nya, för att hantera sådana ständigt växande flöden av resenärer i exempelvis transitutrymmen som den urbana järnvägsstationen eller flygplatsen. Under vilka omständigheter omvandlas ett flöde av människor till ett problematiskt överflöd eller ett kaotiskt tillstånd? Hur försöker olika aktörer hantera detta?

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2015-07-14
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?