Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Projekt inom Samhällets riskfrågor

Framtidens nanoteknologi: en undersökning av risk, löfte och förhoppningar

Svenska myndigheters riskkommunikation: en jämförande studie

Framtidens nanoteknologi:
En undersökning av risk, löfte och förhoppningar

Innovativ teknologi innebär såväl nya möjligheter som nya hot och risker. Nanoteknologi förväntas ha flera potentiella tillämpningar inom bl a medicin, bioteknik, livsmedel, energisystem, fordonsteknik, byggnadsmaterial, informationssystem och elektronik. Men samtidigt som nanoteknologi förknippas med löften om revolutionerande framsteg när det gäller hälsa och livskvalitet och radikala lösningar av många miljöproblem finns stor osäkerhet om eventuella negativa effekter på miljö och hälsa. Policydriven forskning som bygger på samverkansinitiativ mellan näringsliv och universitet förutsätts spela en central roll. Sådana nanoinitiativ innebär inte bara fokus på teknikutveckling och innovation utan reser ofta även frågor om kunskapens samhällsnytta och etiska dimensioner. Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om den sociala, organisatoriska och kulturella dynamik som påverkar teknik, vetenskap och innovation i samhället.

Projektet Framtidens nanonteknologi: en undersökning av risk, löfte och förhoppningar finns inom forskningsprogrammet Samhällets riskfrågor.

Projekttid 2015-2018
Finansiär: Vetenskapsrådet

Projektledare
Professor Åsa Boholm

Medarbetare
Forskare: Mikael Johansson
Forskare: Monica Lindh de Montoya
Bitr. forskare: Max Boholm
 

Svenska myndigheters riskkommunikation:
En jämförande studie

Projektet syftar till att kartlägga hur sju svenska myndigheter med sektorsansvar som på olika sätt berör hållbar utveckling, samhällsplanering och risk, nämligen Naturvårdsverket, Trafikverket, Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Boverket och MSB, uppfattar sitt uppdrag att kommunicera risk och hur de organiserar detta arbete. En jämförande innehållsanalys av olika former av riskkommunikations från myndigheterna bildar underlag för studien. Syftet är dels att belysa likheter och skillnader mellan myndigheter när det gäller deras riskkommunikation, dels att utveckla en generell förklaringsmodell för hur riskkommunikation på myndighetsnivå påverkas av organisatoriska faktorer som resurser, strategi och prioriteringar men också uppfattningar inom myndigheterna om hur riskkommunikation fungerar eller borde fungera. Resultat från projektet kan bidra till att förbättra myndigheters riskkommunikation så att information om risk är relevant, balanserad, vederhäftig och begriplig för avsedd mottagare.

Projektet är förlagt till Göteborgs universitet, Handelshögskolan, Gothenburg Research Institute (GRI) webb http://gri.handels.gu.se/

Projektet ”Svenska myndigheters riskkommunikation” finns inom programmet Samhällets riskfrågor.

Projekttid 2015-2018
Finansiär: Formas

Projektledare
Professor Åsa Boholm

Medarbetare
Professor Ragnar Löfstedt
Biträdande forskare Max Boholm
Docent Annelie Sjölander-Lindqvist
 

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2015-07-28
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?