Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Samhällets riskfrågor

Om programmet

Medarbetare

ProjektFramtidens nanoteknologi, Svenska myndigheters riskkommunikation, Sociala dimensioner av nanosäkerhet, Governance, Gastrocert, Ebola, "ond död" och häxeri, Att förvalta ett europeiskt kustlandskap i förändring 

Publikationer

Om programmet

Identifiering, analys, bedömning och hantering av risker spelar en allt större roll i offentliga och privata verksamheter men även i människors vardag. I massmedia avlöser risklarmen varandra och många gånger är riskfrågor kontroversiella. Vetenskapliga experter kan vara oeniga om vad som är risker och hur risker bäst kan hanteras. Företrädare för näringsliv, politiker, tjänstemän och intressegrupper är inte heller alltid överens om vilka risker som skall prioriteras och hur allmänheten eller särskilt utsatta grupper bäst skall skyddas.

Studier av samhällets riskfrågor handlar om att undersöka kollektiv förståelse och praktik när det gäller potentiella hot mot det som människor uppfattar som värdefullt. Riskfrågor i anslutning till områden som teknikinnovation, samhällsplanering, konsumtion, livsstil, klimatförändring och miljöpolitik har visat sig vara influerade av organisatoriska och institutionella samhällskrafter, och inte minst av kulturellt förankrad förståelse. Samhällsvetenskaplig riskforskning knyter därmed an till andra mångvetenskapliga forskningsområden som t ex miljöforskning, organisationsforskning, forskning om policy- och beslutsprocesser och vetenskapsstudier.

Samhällsvetenskaplig riskforskning är ett relativt ungt internationellt forskningsområde med genuint mångvetenskaplig prägel. Väsentliga bidrag har lämnats av sociologer, geografer, socialantropologer, psykologer, filosofer, medieforskare och statsvetare. Tillsammans har de utvecklat kunskap om hur risker uppfattas och hanteras av olika grupper i samhället.

Inom programområdet Samhällets riskfrågor studeras bland annat:

  • Organisation och styrning inom offentlig sektor när det gäller miljöpolitik och riskreglering (till exempel när det gäller livsmedel eller kemikalier).
  • Miljöfrågors lokala dimension
  • Allmänhetens förtroende och medborgarinflytande
  • Hur olika typer av kunskap används och förhandlas i beslutsfattande kring gemensamma offentliga angelägenheter
  • Hur risk och nytta avvägs och uppfattas när det gäller utveckling av ny teknologi och innovation
  • Samhällsaktörers kommunikation av komplex vetenskaplig information som inbegriper osäkerhet 

 

Associerade forskningssamarbeten:
Mistra Environmental Nanosafety (programvärd Chalmers/GMV)

Hantering av gränsöverskridande risker: En studie av Göta Älvs vattensystem (Formas/sociologi)

Demokratiskt deltagande i rovdjursförvaltning. En jämförande studie av policy och institution, ledarskap och lokalsamhälle i fyra länder. (Vetenskapsrådet/SGS)

Medarbetare

Professor Åsa Boholm (programansvarig)
Professor Ragnar Löfstedt
Docent Annelie Sjölander-Lindqvist
FD Max Boholm
FD Syna Ouattara
FD Simon Larsson
FD Monica Lindh-Montoya
Forskningsassistent Madeleine Prutzer

Projekt

Framtidens nanoteknologi - en undersökning av risk, löfte och förhoppningar

Innovativ teknologi innebär såväl nya möjligheter som nya hot och risker. Nanoteknologi förväntas ha flera potentiella tillämpningar inom bl a medicin, bioteknik, livsmedel, energisystem, fordonsteknik, byggnadsmaterial, informationssystem och elektronik. Men samtidigt som nanoteknologi förknippas med löften om revolutionerande framsteg när det gäller hälsa och livskvalitet och radikala lösningar av många miljöproblem finns stor osäkerhet om eventuella negativa effekter på miljö och hälsa. Policydriven forskning som bygger på samverkansinitiativ mellan näringsliv och universitet förutsätts spela en central roll. Sådana nanoinitiativ innebär inte bara fokus på teknikutveckling och innovation utan reser ofta även frågor om kunskapens samhällsnytta och etiska dimensioner. Forskningsprojektet syftar till att öka kunskapen om den sociala, organisatoriska och kulturella dynamik som påverkar teknik, vetenskap och innovation i samhället.

Projekttid: 2015-2018
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projektledare: Professor Åsa Boholm
Forskare: Mikael Johansson, Monica Lindh de Montoya, Max Boholm

 

Svenska myndigheters riskkommunikation 

Projektet syftar till att kartlägga hur sju svenska myndigheter med sektorsansvar som på olika sätt berör hållbar utveckling, samhällsplanering och risk, nämligen Naturvårdsverket, Trafikverket, Energimyndigheten, Kemikalieinspektionen, Livsmedelsverket, Boverket och MSB, uppfattar sitt uppdrag att kommunicera risk och hur de organiserar detta arbete. En jämförande innehållsanalys av olika former av riskkommunikations från myndigheterna bildar underlag för studien. Syftet är dels att belysa likheter och skillnader mellan myndigheter när det gäller deras riskkommunikation, dels att utveckla en generell förklaringsmodell för hur riskkommunikation på myndighetsnivå påverkas av organisatoriska faktorer som resurser, strategi och prioriteringar men också uppfattningar inom myndigheterna om hur riskkommunikation fungerar eller borde fungera. Resultat från projektet kan bidra till att förbättra myndigheters riskkommunikation så att information om risk är relevant, balanserad, vederhäftig och begriplig för avsedd mottagare.

Projekttid: 2015-2018
Finansiär: Formas
Projektledare: Professor Åsa Boholm
Forskare: Professor Ragnar Löfstedt, forskare Max Boholm, Docent Annelie Sjölander-Lindqvist, Forskningsassistent Madeleine Prutzer

 

Sociala dimensioner av nanosäkerhet

Forskningsprogrammet ”Mistra Miljösäker Nanoteknik” (Mistra Environmental Nanosafety) ska utveckla en tvärvetenskaplig forskningsmiljö för att bygga upp kunskap som gör det möjligt att skapa trygghet kring användningen av nanoteknik i ett hållbart samhälle. Forskningsprogrammet fokuserar på miljörisker med nanomaterial; vilka egenskaper hos nanomaterial som är riskfyllda och hur vi kan skydda miljön mot oacceptabla utsläpp. Genom samverkan mellan forskare med expertis som spänner över många ämnesområden, från nanovetenskap och medicin till samhällsvetenskap, skapas en gemensam plattform för en bred dialog med såväl industri som allmänhet och lagstiftare. Detta samspel förväntas bidra till att vägleda ny nanoforskning utifrån samhälleliga behov.

Inom ramen för detta program ska delprojektet ”Sociala dimensioner av nanosäkerhet” undersöka bedömningar och styrning av risker i relation till nanomaterial i samhället. Ett syfte är att kartlägga hur sociala, politiska och ekonomiska aktörer i Sverige (myndigheter och andra organisationer) förstår risker och möjligheterna med olika typer av nanoteknologi och nanomaterial.

Resultat från projektet kan bidra till en bättre och djupare förståelse för samhällsaktörernas synsätt på nanoteknologi och nanomaterial.

Läs mer om forskningsprogrammet Mistra Miljösäker Nanoteknik.

Projekttid: 2017-2018
Finansiär: Mistra Environmental Nanosafety
Projektledare: Professor Åsa Boholm
Medarbetare: Simon Larsson

 

Governance - Human responses to multi-species management

I dag minskar antalet hovdjur medan antalet rovdjur ökar, och nya arter etablerar sig i Sverige. Detta betyder att dagens naturresursförvaltning måste hantera ökad komplexitet i relation till andra sociala intressen, och att dessa intressen måste balanseras för att främja en legitim och hållbar naturresursförvaltning. Framtida hållbar naturresursförvaltning måste ta både individuella och kollektiva intressen i beaktande.

I projektet Governance studeras (1), den individuella, sociokulturella och politisk-institutionella dimensionen av naturvård (2), den adaptiva flerarts-naturresursförvaltningens kapacitet att hantera nuvarande och framtida utmaningar och (3), villkoren för hur kunskaper och förmågor kan utvecklas i den framtida naturresursförvaltningen.

Vår analys av individuella, sociokulturella och politisk-institutionella dimensioner är baserad på miljöpsykologi, socialantropologi, statsvetenskapliga teorier och ekologiska perspektiv. Vi använder både kvantitativa och kvalitativa forskningsmetoder för att åstadkomma bredd och djup.

Governance pågår under tre + tre år och utgår från fem koncept för att studera hur en hållbar och legitim naturvård kan åstadkommas: tillit, representation, kunskapssfärer, kommunikation och ledarskap.

Governance svarar mot behovet att skapa acceptans och tolerans för både enskilda arter och ekosystemet/landskapet som naturresursförvaltningen ska hantera. Governance syftar till att bidra med ökad och djupare tillämpbar kunskap om hur det nuvarande naturförvaltningssystemet ska kunna hantera ökade populationer av både hovdjur och rovdjur.

Finansiär: Viltvårdsfonden
Projekttid: 2015-2020
Forskare: Annelie Sjölander Lindqvist

 

Gastrocert - Gastronomy and Creative Entrepreneurship in Rural Tourism

Hur kan utvecklandet av lokal gastronomi bidra till att skydda landsbygdens kulturarv? Och hur kan entreprenörer ge mervärde åt turismupplevelser genom att använda lokala kulturarv och lokalt producerad mat? GASTROCERT är ett internationellt forskningsprojekt vars mål är att svara på dessa frågor. Syftena inkluderar att förstå matens viktiga roll i kulturella identiteter och i marknadsförandet av lokala och regionala traditioner. Projektet betonar också betydelsen av lokal kunskap, kompetenser och praktiker gällande kulturarvstillgångar och hur upplevelseresor genom kulturella landskap kan skapa gastronomisk turism. Projektet ska:

  • Producera rapporter kring lokala matmarknader och deras roll i att bevara lokala producenter och lokal identitet.
     
  • Ta fram en skiss för hur regionala gastronomiska initiativ kan tas fram.
     
  • Producera en verktygslåda för hur man kan kommunicera vikten av landskap och tradition genom ”narrativ”.
     
  • Presentera resultat för politiker och beslutsfattare i syfte att förbättra förståelsenför hur gastronomisk turism kan bidra till ekonomisk utveckling, sysselsättning och vidareutveckling av det gastronomiska kulturarvet.

 

Projekttid: 30 Månader
Finansiering: 660 000€ genom Heritage Plus initiative som i Sverige administreras av Riksantikvarieämbetet.
Projektledare: Docent Annelie Sjölander Lindqvist
Partners:
 Mediterrenian University of Reggio Calabria, University of the Highlands and Islands, University of Girona, Mittuniversitetet

 

Ebola, "ond död" och häxeri: sociala och kulturella dimensioner av ebolaepidemin i Västafrika

I december 2013 insjuknade och avled en ung pojke i byn Guéckédou i södra Guinea i Västafrika. Detta kom att bli inledningen på den största ebolaepidemin hittills i modern historia, ett utbrott som skulle komma bli större än alla tidigare ebolautbrott sammantaget och därmed också en av de största folkhälsoutmaningarna i världen sedan Andra Världskriget.

Liksom vid tidigare ebolautbrott har sjukdomen lokalt tolkats som ett resultat av häxeri, och häxerianklagelser har även drabbat insjuknade individer. Hälsoarbetare har haft stora problem att få lokalbefolkningen att förstå de biomedicinska orsakerna till smittan och dess spridning och därigenom ge den nödvändiga vården. Utländsk personal i internationella insatser blev också själva föremål för häxerianklagelser och beskylldes för att medvetet sprida smittan. Detta försvårade hälsoarbetet och försatte personalen i livsfara när de i vissa fall utsattes för attacker från lokalbefolkningen.

Forskningsprojektet syftar till att undersöka drivkrafterna bakom detta motstånd från lokalbefolkningen mot insatserna för att stävja epidemin. Varför uppstod detta motstånd, och varför riktades det särskilt mot utländsk personal? I projektet analyseras dessa reaktioner i ljuset de drabbade samhällenas kultur och samhälle – inte minst föreställningar om häxeri och lokala förklaringsmodeller till sjukdom och död. Förhoppningen är att denna typ av kunskap, tillsammans med mer specifik och detaljerad kunskap om de ovan nämnda reaktionerna mot läkare och vårdpersonal, skall göra det möjligt att mer effektivt genomföra hälsoinsatser i framtiden – och på så vis minska kunskaps- och kommunikationsglappet mellan lokalbefolkningen och personalen i de nationella och internationella hälsoinsatserna.

Projektet planeras pågå i tre år och innefatta litteraturstudier och antropologiskt fältarbete, främst i Nzérékoréregionen i södra Guinea där det första ebolafallet konstaterades i 2013. Litteraturstudierna omfattar tillgängliga rapporter om samtliga ebolaepidemier i Afrika liksom antropologiskt och historiskt material om sambanden mellan sjukdom, död och häxeri i de berörda samhällena och om häxeri som ett kulturellt och historiskt fenomen i allmänhet. Fältarbetet (ca 10 månader fördelade över projektperioden) omfattar deltagande observation, intervjuer, livs- och sjukdomsberättelser och fallstudier.

Intervjuer kommer att göras med personer som tillfrisknat från ebola och med anhöriga till personer som insjuknat eller avlidit av sjukdomen, samt även med andra lokala nyckelpersoner (jägare, traditionella ledare, religiösa ledare, medicinmän/kvinnor). Dessutom avser vi att intervjua hälso- och sjukvårdspersonal som har deltagit i insatserna under epidemin, däribland personal från hälsoministeriet i Guinea, WHO, Läkare utan Gränser, UNICEF och Röda Korset.

Projekttid: 2017-2019
Finansiär: Vetenskapsrådet
Projektledare: Syna Ouattara
Medarbetare: Syna Ouattara, Nikolas Århem

 

Att förvalta ett europeiskt kustlandskap i förändring - en fallstudie från den svenska västkusten

Europeiska kustregioner har genom århundraden utvecklat ett rikt kulturellt arv som avspeglar sig både i
materiell kultur såsom byggnader och båtar och varv, men också i berättelser, sånger, myter och minnen. Många kustsamhällen genomgår idag samtidigt kraftiga förändringar med anledning av avfolkning, arbetslöshet, utfiskning och stigande vattennivåer. Europeiska Unionen riktar därför särskilda insatser mot kustområden för att skapa nya arbetstillfällen genom turist- och andra näringar, och betonar samtidigt vikten av att bevara lokala kulturarv. Det har emellertid riktats kritik mot dessa program för att de inte implementeras enligt målsättningarna, och särskilt för att de inte lyckas ta hänsyn till bevarandet av kulturarv och lokal kunskap. Det här forskningsprojektet tar sin utgångspunkt i behovet av en mer omfattande kunskap om europeiska kustsamhällen. För att utveckla policy inom området behövs kunskap om den politiska kontexten på nationell och lokal nivå, men också om lokala perspektiv hos boende och hos olika intressenter (till exempel inom turistindustrin, fiskenäring och museum). Studien positionerar sig dels i en politisk och akademisk debatt om hur lokala intressenter kan engageras och delta i beslutsfattande, dels i en diskussion om hur värden som lokal kunskap och kulturarv på ett hållbart sätt kan tas i beaktande vid utformandet av policy. Denna pilotstudie fokuserar på bohuslänska kustsamhällen.

Jämförande innehållsanalys kommer att användas för att studera policydokument. För att närmare förstå samtida och historiska betydelser av platser och materiellt och immateriellt kulturarv kommer vi också att genomföra intervjuer och platsbesök.

Medverkande forskare: Annelie Sjölander Lindqvist, Simon Larsson
Finansiering: Centrum för hav och samhälle
Projekttid: 2017-2018

.

  • Publikationer

    Artiklar

    Boholm, Max, Arvidsson, Rickard, Boholm, Åsa, Corvellec, Hervé & Molander, Sverker (2015) Dis-Ag-reement: the construction and negotiation of risk in the Swedish controversy over antibacterial silver. Journal of Risk Research 18 (1) s. 93-110.

    Boholm, Max, Möller, Niklas & Hansson, Sven Ove (2015) The concepts of risk, safety, and security: Applications in everyday language. Risk Analysis.

    Sandström, Camilla, Johansson, Maria & Sjölander Lindqvist, Annelie (2015) The management of large carnivores in Sweden – challenges and opportunities. Wildlife Biology 21 (3) s. 120-121.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2015) Targeted removal of wolves: analysis of the motives for controlled hunting. Wildlife Biology 21 (3) s. 138-146.

    Sjölander Lindqvist, Annelie, Johansson, Maria & Sandström, Camilla (2015) Individual and collective responses to large carnivore management: the roles of trust, representation, knowledge spheres, communication and leadership. Wildlife Biology 21 (3) s. 175-185.

    Boholm, Max & Arvidsson, Rickard (2014) Controversy over antibacterial silver: implications for environmental and sustainability assessments. Journal of Cleaner Production, 68 s. 135-143.

    Boholm, Max (2014) Political representations of nano in Swedish government documents. Science and Public Policy 41 (5) s. 575-596.

    Boholm, Åsa (2014) Social and cultural theory. Review of Fardon, Richard (ed.). Mary Douglas: cultures and crises, understanding risk and resolution. Journal of the Royal Anthropological Institute (N.S). 20 (4) s. 814-815.

    Boholm, Åsa (2014) Nanotechnology, Anthropomorphic Matter and Human Machinery: An Exploration of the Longue Durée of Technological Vision. ASA Online. Journal of the Association of Social Anthropologists, 1 (09) s. 1-40.

    Sjölander Lindqvist, Annelie & Cinque, Serena (2014) Dynamics of Participation: Access, standing and influence in contested natural resource management. PArtecipazione e COnflitto, 7 (2) s. 360-383.

    Boholm, Åsa, Henning, A. & Amanda, K. (2013) Anthropology and decision making: An introduction. Focaal : European Journal of Anthropology, 65 s. 97-113.

    Boholm, Max (2013) The representation of nano as a risk in Swedish news media coverage. Journal of Risk Research, 16 (2) s. 227–244.

    Sjölander Lindqvist, Annelie & Cinque, Serena (2013) When wolves harm private property: Decision making on state compensation. Focaal: European Journal of Anthropology (65) s. 114-128.

    Boholm, Max (2012) The Semantic Distinction Between "Risk" and "Danger": A Linguistic Analysis. Risk Analysis, 32 (2) s. 281–293.

    Boholm, Max & Boholm, Åsa (2012) The many faces of nano in newspaper reporting. Journal of Nanoparticle Research 14 (2) s. 722-740.

    Boholm, Åsa, Corvellec, Hervé & Karlsson, Marianne (2012) The practice of risk governance: lessons from the field. Journal of Risk Research, 15 (1) s. 1-20.

    Boholm, Åsa & Corvellec, Hervé (2011) A relational theory of risk. Journal of Risk Research, 14 (1-2) s. 175-190.

    Boholm, Åsa (2010) On the organizational practice of expert-based risk management: A case of railway planning. Risk Management, 12 (4) s. 235-255.

    Boholm, Max (2009) Risk and causality in newspaper reporting. Risk Analysis, 29 (11) s. 1566-1577.

    Boholm, Åsa (2009) Speaking of risk: Matters of context. Environmental Communication: A Journal of Nature and Culture 3 (3) s. 335-354.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2009) Social-natural landscape reorganised: Swedish forest-edge farmers and wolf recovery. Conservation and Society, 7 (2) s. 130-140.

    Boholm, Åsa (2008) Editorial - New perspectives on risk communication: Uncertainty in a complex society. Journal of Risk Research, 11 (1-2) s. 1-5.

    Boholm, Åsa (2008) The public meeting as a theatre of dissent: Risk and hazard in land use and environmental planning. Journal of Risk Research, 11 (1-2) s. 119-140.

    Corvellec, Hervé & Boholm, Åsa (2008) The risk/no-risk rhetoric of environmental impact assessments (EIA): The case of off-shore wind farms in Sweden. Local Environment 13 (7) s. 627-640.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2008) Identity, science and politics indivisible: The Swedish wolf controversy deconstructed. Journal of Environmental Policy & Planning, 10 (1) s. 71-94

    Boholm, Åsa (2005) "Greater good" in transit: The unwieldy career of a Swedish rail tunnel project. FOCAAL - European Journal of Anthropology, 46 s. 21-35.

    Sjöberg, Lennart, Peterson, Martin, Fromm, Jana, Boholm, Åsa & Hanson, Sven-Ove (2005) Neglected and overemphasized risks: the opinions of risk professionals. JOURNAL OF RISK RESEARCH, 8 (7-8) s. 599-616.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2005) Conflicting perspectives on water in a Swedish railway tunnel project. Environmental Values 14 s. 221-239.

    Boholm, Åsa (2004) Editorial, Special Issue: New perspectives on Siting Controversy. Journal of Risk Research, 7 (2) s. 99-100.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2004) The effects of environmental uncertainty on farmers' sense of locality and futurity: A Swedish case study. Journal of Risk Research, 7 (2) s. 185-197.

    Boholm, Åsa (2003) Situated Risk: Objective of this special issue, Introduction. Ethnos, 68 (3).

    Boholm, Åsa (2003) The cultural nature of risk: Can there be an anthropology of uncertainty? Ethnos, 68 (3).

    Boholm, Åsa & Löfstedt, Ragnar (1999) Issues of risk, trust and knowledge: The Hallandsås tunnel case. Ambio, 28 (6) s. 556-561.

    Löfstedt, Ragnar & Boholm, Åsa (1999) Off track in Sweden. Environment 41 (4) s. 16-20, 40-44.

    Boholm, Åsa (1998) The successor of St. Peter: incorporated meanings and textual symbolism in medieval inaugurations. Social Anthropology, The Journal of the European Association of Social Anthropologists, 6 (2) s. 221-235.

    Boholm, Åsa (1998) Comparative studies of risk perception: A review of twenty years of re-search. Journal of Risk Research, 1 (2) s. 135-161.

    Boholm, Åsa (1998) Visual images and risk messages: Commemorating Chernobyl. Risk Decision and Policy 3 (2) s. 125-143.

    Boholm, Åsa (1996) The cultural theory of risk: An anthropological critique. Ethnos, 61 (1-2) s. 64-84

    Bokkapitel

    Boholm, Åsa & Corvellec, Hervé (2014) A relational theory of risk: lessons for risk communication. Effective risk communication. Red Joseph Arvai & Louie Rivers III. London, New York & London: Routledge, Taylor & Francis, Earthscan. 1-22.

    Boholm, Åsa (2013) From within a community of planners: Hypercomplexity in railway design work. Elusive promises. Planning in the contemporary world. Red. Simone Abram & Gisa Weszkalnys. New York: Berhahn Books. 57-76.

    Boholm, Åsa (2013) Messy logic: organisational interactions and joint commitment in railway planning. Organisational anthropology. Doing ethnography in and among complex organisations. London: Pluto Press. 169-186.

    Sjölander Lindqvist, Annlie, Adolfsson, Petra & Bohlin, Anna (2013) Lokalsamhälle och kulturarv: Deltagande och dialogskapande i praktiken. Mångvetenskapliga möten för ett breddat kulturmiljöarbete.Stockholm: Riksantikvarieämbetet, s. 159-166.

    Stoffle, Richard. W., Stoffle, Brent, W. & Sjölander Lindqvist, Annelie (2013) Contested Time Horizons. Sustainability assessment: pluralism, practice and progress / edited by Alan Bond, Angus Morrison-Saunders, Richard Howitt. London: Routledge.

    Boholm, Åsa (2011) Hyperkomplexitet i järnvägsplanering. Våra villkor I verkligheten. Den beskrivande ekonomin, red. T Polesie & E. Broniewicz. Göteborg: BAS School of Management.

    Boholm, Åsa (2011) The social embedding of infrastructure development. European energy pathways: Pathways to sustainable European energy systems, red. F. Jonsson. s. 85-90. Mölndal: Alliance for Global Sustainability.

    Boholm, Åsa (2011) Path dependence and the ordering of expectations. Methods and models - used in the project Pathways to Sustainable European Energy Systems, red. F. Jonsson. s. 59-62. Mölndal: Alliance for Global Sustainability.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2011) Predators in 'agri-environmental' Sweden: Rural heritage and resistance against wolf propagation. Survival and Sustainability: Environmental Concerns in the 21st century. Berlin: Springer, s. 15-27.

    Boholm, Åsa (2010) La natura culturale del rischio: può esistere un antropologia dell'incertezza? Il rischio in sanità: Un nuovo fenomeno sociale, red. T. Pipan. Roma: Franco Angeli.

    Löfstedt, Ragnar & Boholm, Åsa. (2009) The study of risk in the 21st century. The Earthscan Reader on Risk, s. 1-23. London: Earthscan.

    Boholm, Åsa (2008) Beslutsfattandets antropologi. Risk & Risici, red. J. Persson och N.-E. Sahlin. s. 249-268. Nora: Nya Doxa.

    Sjölander Lindqvist, Annelie, Bendz, Anna & Cinque, Serena (2008) Rör inte mitt får! Regionen och flernivådemokratin. Göteborg: SOM-Institutet, s. 215.

    Boholm, Åsa (2007) A sacrifice for the nation: Meanings of Rome in the Risorgimento. Local Citizenship, M. Andrén (red.). s. 33-59. Göteborg: CEFOS.

    Boholm, Åsa (2007) Risk communication - a pragmatic approach. Communication - Action - Meaning. A Festschrift to Jens Allwood, eds. Ahlsén, E., Henrichsen, P. J., Hirsch, R., Nivre, J., Abelin, Å, Strömqvist, S. & Nicholson, S. Göteborg: University of Gothenburg.

    Ferreira, Celio, Boholm, Åsa & Borkhardt, Karin (2006) Food Safety Regulation in Sweden. Food Safety Regulation in Europe: A Comparative Institutional Analysis / Vos, Ellen, Wendler, F.. Antwerpen: Intersentia Publishing.

    Boholm, Åsa (2005) Riskbedömningars ontologi och epistemologi: Hallandsåsen och dess vatten. Risk och det levande mänskliga / Brinck, I., Halldén, S., Maurin, A-S., Persson, J. Nora: Nya Doxa.

    Binde, Per & Boholm, Åsa (2004) Schismogenesis in a Swedish case of railway planning. Facility Siting: Risk, Power and Identity in Land Use Planning / Boholm, Åsa, Löfstedt, Ragnar. s. 160-176. London: Earthscan.

    Boholm, Åsa & Löfstedt, Ragnar (2004) Introduction. Faciltity siting: Risk, power and identity in land-use planning, eds. Boholm, Å. & Löfstedt, R. London: Earthscan.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2004) Visualizing place and belonging: Landscape redefined in a Swedish farming community. Facility Siting: Risk, Power and Identity in Land Use Planning / Boholm, Åsa, Löfstedt, Ragnar. London: Earthscan, s. 107-126.

    Boholm, Åsa & Ferreira, Celio (2001) Osäkerhetens representationer. Osäkerhetens horisonter, eds. Boholm, Å., Hansson S-O., Persson, J. & M. Peterson. Nora: Nya Doxa.

    Ferreira, Celio & Boholm, Åsa & Löfstedt, Ragnar (2001) From vision to catastrophe: A risk event in search of images. Risk, media and stigma, eds J. Flynn, P. Slovic & H. Kunreuther. London: Earthscan.

    Ferreira, Celio Boholm, Å. (2001) Kulturell riskhantering. Osäkerhetens horisonter, eds. Boholm, Å., Hansson S-O., Persson, J. & M. Peterson. Nora: Nya Doxa.

    Boholm, Åsa (2000) Perceived benefits and negative consequences on the new rail. National objectives- local objections: Railway modernization in Sweden, ed. Å. Boholm. Göteborg: CEFOS.

    Boholm, Åsa (2000) Siting the West Coast Rail. National objectives - local objections: Railway modernization in Sweden, ed. Å. Boholm. Göteborg: CEFOS.

    Böcker

    Boholm, Åsa (2015) Anthropology and Risk. London: Routledge.

    Boholm, Åsa (2011) New Perspectives on Risk Communication: Uncertainty in a Complex Society. New York & London: Routledge.

    Löfstedt, Ragnar & Boholm, Åsa (2009) The Earthscan Reader on Risk. London: Earthscan.

    Boholm, Åsa & Löfstedt, Ragnar (2004) Facility siting: Risk, Power and Identity in Land Use Planning. London: Earthscan.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2004) Local Environment at Stake: The Hallandsås Railway Tunnel in a Social and Cultural Context. Lund: Lund Dissertations in Human Ecology. Doktorsavhandling.

    Rydén, Bo, Ahlgren, Erik, Andersson, Owe et al. (2003) Nordleden - Slutrapport för etapp 2. Göteborg: External organization.

    Boholm, Åsa, Hansson, S-O. ; Persson, J. et al. (2001) Osäkerhetens horisonter. Kulturella och etiska perspektiv på samhällets riskfrågor. Nora: Nya Doxa.

    Boholm, Åsa (2000) National objectives - local objections: Railway modernization in Sweden. Göteborg: CEFOS.

    Rapporter

    Madeleine Prutzer & Linda Soneryd (2016) Samverkan och deltagande i vattenråd och vattenförvaltning. Göteborg: Havs- och vattenmyndigheten

    Boholm, Åsa & Corvellec, Hervé (2015) The role of valuation practices for risk identification. GRI-rapport 2015:4. Göteborg: University of Gothenburg.

    Boholm, Åsa, Corvellec, Hervé, Johansson, Vicki et al. (2011) Riskhanteringsbeslut inom transportsektorn: Slutredovisning av forskningsprojektet TRANSAM 2007-2010. Göteborg: CEFOS.

    Boholm, Åsa (2010) Temporality and joint commitment in railway planning. Göteborg: University of Gothenburg.

    Sjölander Lindqvist, Annelie, Karlsson, Marianne & Cinque, Serena (2010) Att jaga varg: En studie av 2010 års licensjakt i Sverige. Göteborg: CEFOS.

    Corvellec, Hervé & Boholm, Åsa (2008) The risk/no-risk rhetoric of environmental impact assessments (EIA): The case of off-shore wind farms in Sweden. GRI-rapport 2008:1. Göteborg: Göteborg University.

    Cedstrand, Sofie, Nöjd, Lisa, Boholm, Åsa et al. (2006) Miljötillsyn i praktiken. Stockholm: Naturvårdsverket.

    Ferreira, Celio & Boholm, Åsa (2005) A review of institutional arrangements for food safety regulation in Sweden, Safe Foods, Promoting food safety through a new integrated risk analysis approach for foods.

    Boholm, Åsa (2002) Form och innehåll i lokaliseringsbeslut: Lärdomar av dåliga och goda exempel.

    Boholm, Åsa (2001) Konflikter kring lokalisering med särskild tonvikt på Vindkraft.

    Boholm, Åsa, Löfstedt, Ragnar & Strandberg, Urban (1999) Understanding siting controversy: issues of local identity, trust and stigma.

    Boholm, Åsa, Löfstedt, Ragnar & Strandberg, Urban (1998) Tunnelbygget genom Hallandsås: Lokalsamhällets dilemman.

    Boholm, Åsa (1997) Commemorating Chernobyl: visual images and the cultural construction of risk messages.

    Övriga

    Sjölander Lindqvist, Annelie & Adolfsson, Petra (2007) A Nuclear Plants Death and Birth: Energy infrastructure commemorated into cultural heritage. ESS; International Conference on Environment: Survival and Sustainability, Feb 2007, in Cyprus.

    Sjölander Lindqvist, Annelie (2000) Understanding aspects of environmental stigma: The case of Hallandsås. Foresight and Precaution (Proceedings of ESREL 2000, SARS and SRA-Europe Annual Conference), eds.: Cottam, M.P.; Harvey, D.W.; Pape, R.P.; Tait, J. 2 s. 1053-1060.

     

     

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2017-11-06
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?