Till startsida
Webbkarta
Till innehåll Läs mer om hur kakor används på gu.se

Gary Kokk

Gary Kokk

Forskare företagsekonomi
Ledarskap, Innovation och Medarbetarskap
Box 603
405 30 Göteborg
Övre Fogelbergsgatan 6
031-786 19 83
031-786 56 19
Gary.Kokk@gri.gu.se

Jag disputerade 2007 med avhandlingen Managing in Aerospace: Inquiries into Executive Work Practice, en etnografisk studie av seniora chefers arbetspraktik i ett stort industriföretag. Även min nuvarande forskning behandlar olika aspekter av yrkesutövning, men nu några steg längre ner i organisationsschemat. Den gör det inom ramen för två relaterade projekt, vilka båda kretsar kring det produktionstekniska verksamhetsområdet.

Produktionsteknik är ett brett fält som yrkesmässigt kan innefatta allt från personer med doktorsutbildning till personer på verkstadsgolvet som delegerats vissa produktionstekniska uppgifter. I fältet finns ett flertal yrken representerade: processutvecklare, produktionsutvecklare, beredningsingenjörer, och produktionstekniker för att nämna några. Det ena forskningsprojektet fokuserar den sistnämnda yrkesgruppen, dem som faktiskt kallar sig produktionstekniker. Det är ett yrke i förändring som länge varit bortglömt (av såväl akademin som inom industrin). Som en symbol för 1900-talets industrialism och modernism har produktionsteknikern, i yrkets alla historiska inkarnationer – tidsstudieman, rationaliseringsingenjör, ”metodare” – haft en negativ klang. Kopplingen till ackordssättning har legat nära till hands. I vårt postindustriella samhälle är det få, inte minst bland de unga, som ens har en uppfattning om yrket. Gentemot de senaste decenniernas organisations-, management- och arbetslivsforskning har produktionsteknikern personifierat taylorismen, vilken man från akademiskt håll ofta karikerat och nästan unisont tagit avstånd från. I samband med en gradvis återuppväckt förståelse, inom näringslivet, för tillverkningsindustrins betydelse för välfärdsutvecklingen har emellertid produktionsteknikern beskrivits som en nyckelroll. Detta samtidigt som industrin haft svårt att rekrytera kompetenta tekniker. I projektet studeras förloppet då yrkesrollen, arbetspraktiken och yrkesidentiteten skapas och återskapas i samspel med andra roller i det ”system of professions” som sträcker sig en bit ”uppströms” och ”nedström” i produktions- och produktförändringsprocessen. I en industriell värld och fabriksmiljö som är okänd för de flesta.

På ett övergripande plan är ett syfte att förstå det förlopp genom vilken yrken förändras och utvecklas, vilket leder in på det andra forskningsprojektet. Miljöarbete blir allt viktigare i den produktionstekniska vardagen, och har positivare klang än ackordsättning. Det finns i många, för att inte säga alla, tillverkande företag stor potential att förbättra produktionsapparatens miljöprestanda. Det är ämnet för ett projekt, med Chalmers som huvudman, som adresserar möjligheterna att förbättra produktionsnära ingenjörers och teknikers möjligheter att driva miljöarbete. Studien genomförs som en fallstudie på ett svenskt industriföretag med tydlig miljöprofil. Vi ser ändå att produktionsnära tekniker och ingenjörer på företaget har obefintliga organisatoriska drivkrafter och svagt stöd för att arbeta med miljöförbättrande åtgärder inom de produktionsavsnitt där de är tekniskt ansvariga. Eventuella miljöförbättringar i produktionsapparaten är snarare bieffekter av en traditionell produktionsteknisk strävan att effektivisera tillverkningsprocessen.

 

 

Publikationer

2018

2013

2012

2011

2010

2009

2008

2007

2005

2004

2003

2002

Sidansvarig: Henric Karlsson|Sidan uppdaterades: 2012-08-16
Dela:

På Göteborgs universitet använder vi kakor (cookies) för att webbplatsen ska fungera på ett bra sätt för dig. Genom att surfa vidare godkänner du att vi använder kakor.  Vad är kakor?